..och jag begriper banne mig inte hur man tänker.
Den lösning man nu presenterar kring en ny organisation är, som jag ser det, en loose-loose för alla parter.
Förslaget ger inga förutsättningar för en långsiktig överlevnad, vare sig för projektet eller ordinarie verksamhet. Säger som Rumpnissarna "voffor gör di på detta viset?"
Brukar inte vara konspiratorisk, men det känns som det finns en dold agenda.
Tiden lär utvisa om jag har rätt.
Tack och lov att jag är på väg mot nytt jobb! Mitt gamla hade visserligen inte varit hotat (iallafall inte än så länge, projekt kan ju alltid läggas ner...), men under de här förutsättningarna vete fasen om jag klarat av att hänga i någon längre stund.
När nu alla beslut är fattade, parterna informerade och kroppen börjar komma på rätt köl känns det helt rätt i magen.
Slogs av en tanke imorse.
Det som framförallt känns bra såhär i efterhand är att veta att jag fattat ett medvetet beslut. Jag LEVER mitt liv och låter det inte bara hända. "Offerkoftan" är urvuxen och slängd!
Idag kom mina anställningspapper med posten tillsammans med ett välkomstbrev och diverse "hej o väkommen till oss"-material.
Nästa fredag träffar jag min "fadder" och resten av personalgruppen. På eftermiddagen ska vi gå igenom dokumentation, system och rutiner.
Herregud - introduktion! Va!
Jag som brukar vara van att få en problemformulering i knäet och sedan få dra upp riktlinjerna själv efter eget huvud.
Drömmer jag?
Om så skulle vara fallet, för höga Farao - väck mig inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar