Ullared

Har för första gången i mitt liv besökt Ullared.
Har alltid trott det är något i stil med ”Leftovers från rean för två år sedan”
Det var det inte!

På min lista över ”behöver fyllas på i garderoben” stod lite underkläder och strumpor.

Efter fyra timmar (vi hade kunnat gå där längre men tyvärr stängde de 16 på lördagar) kom vi därifrån med tre kassar kläder och diverse samt fyra tusen fattigare.

Jag kommer inte behöva köpa kläder förrän i vår…..

Äääälskar att fynda!

Midnatt vid ett hav

Sen kväll.

Tassar ner till havet, det är nästan midnatt.
Fortfarande ljummet i sanden.
Mörkt.

Mannen får sitta på stranden med pannlampa.
Min egen fyr i mörkret.

Vadar ut.
Flyter.

Ovanför bara måne, mörker och stjärnor.

Stjärnfall.

Låt mig få fortsätta vara lycklig!

Mot svensk hamn

Sitter på nattbåten mot Trelleborg och lämnar Rügen bakom oss.
En ö som helst ska upplevas i bra väder men när solen tittade fram var den riktigt, riktigt trevlig.
LillaHusetPåHjulen kommer nog få ta oss dit fler gånger.

Klockan är nu seent...
Brevid oss sitter ett gäng drängfulla polacker.Polska låter som vederbörande är full i vanliga fall.
Fyllepolska låter om vederbörande borde bäras bort och bäddas ner med ett rör Treo inför morgondagen....

Två timmar kvar vilka jag ska slå ihjäl med en tur till tax-free shopen och så snart vi kommer över svenskt vatten ska jag blogga.

Men först alltså Tax-freen vilken enligt uppgift ska ha extrapris på vår bröllops”champange”, tur att inte hela semesterkassan gick åt på Bordershop.
Bordershop Rügen visade sig för övrigt vara ett magplask.
Litet sortiment och betydligt dyrare än att handla i vanlig tyskt matvaruaffär.
Bra att veta till nästa gång...

Under tiden tuffar färjan på, våra polska vänner ölar vidare, mitt the kallnar i kåsan och på golvet framför spelautomaten har familjen Tysk lagt ut sina liggunderlag och sovsäckar och sussar sött.

Natti!

Vad som hände: Tax-freen visade sig vara stängd efter 01, någon uppkoppling fick jag aldrig utan bloggandet fick göras från ställplatsen i hamnen morgonen därpå....
Det enda som följde antagandent var att polackerna blev dock allt fullare, tog sig dock av båten för egen maskin...själv tittade jag på film istället...så kan det gå ;-)

Köhningsstuhl

Som svensk på vandring packar man sin ryggsäck med termos, kaffe, kåsa och en flaska vatten.
Vandrar man på svenska leder gör man dessutom bäst i att förse sig med karta.
Många gånger är märkningen av spåret ganska bristfällig.

Tyska nationalparker visade sig vara något heeelt annat.

Tysken vandrar i de kläder han råkar befinna sig, shorts, flip-flops, whatever.
I ingången till parken finns en stor orienteringstavla där allt är ordentligt utmärkt.
”Stigen” är bred som en svensk grusväg och utan rötter och ev ojämnheter.
Med jämna mellanrum sitter prydliga vägskyltar.

Väl framme vid målet (i det här fallet Köhningsstuhl) är allt inhägnat och själva sevärdheten kompletteras med ett museum (där allt är på tyska...)
Följdaktligen tar man entré.

Inne på området finns dessutom en restaurant där man, utöver den obligatoriska ölen, kan inmundiga en schnitzel, pommes eller annat fettsnålt..... (de flesta vandrande tyskar verkar dock släpa på ryggsäck..vad man har I denna ryggsäck är dock fortfarande höljt i dunkel...)

Orkar man inte gå hela vägen finns buss och vid parkeringen en extra souvenirbutik.

Intressant.
Nästa gång jag ser en tysk i svensk skog är det nog bäst att förse vederbörande med något lugnande mot chock...eller iallafall ringa och beställa en pizza.....

Bye Bye Binz

Lämnar ställplatsen i Binz och beger oss till Sassnitz för att titta lite på byn.
Hittar en mycket mysig hamn men tyvärr är det mesta stängt, tom turistbyrån (klockan är ju fem över sex för sjutton!).

Beger oss vidare norr över och hamnar såsmåningom på parkeringen till Nationalparken Jasmunder.
Blir kvar här över natten. Imorgon förmiddag blir det vandring på tyska......

Mera sol!

Även dagen börjar med grå himmel.
Jag passar på att ta en joggingtur på stranden.
Flyter riktigt bra.

Winnerbäck i öronen blandat med havsbrus.
Näst intill vindstilla och bara några tidiga morgonbadare (bland dem en lycklig hund som glatt gläfsande hoppar mellan vågorna.)

Springer från strandpromenaden ända upp till Prora och tillbaka.
Tyvärr dör Jogging-gpsen pga batteribrist efter en kilometer...tror stäckan blev ca 13 km innan jag var tillbaka.
Ett gigantiskt skoskav på ena foten men lycklig, lycklig....

Duschar och äter frukost.
Då spricker solen igenom.
Blir därför bad idag också (mera solkräm...har bränt magen...).

Dock måste vi dra vidare ikväll då man bara får stå 24 timmar på den här ställplatsen och vi redan parkerat om en gång (jajja oss men det är så fint här...)

ÄNTLIGEN! SOL!

Morgonen bjuder på samma trista moln som täckt himlen de senaste dagarna (dock idag utan regn) men kring lunch spricker det äntligen upp.

SOL!
Fram med badkläder och solkräm, här ska badas.

Vilket är vad Albyl-Mysan och Ipren-Mannen gör resten av dagen.
Härligt!

Lägre än Glocal Net

Mina kontakter med den som styr vädret lämnar en del i övrigt att önska.

När vi slog upp ögonen i morse verkade det lovande....kanske skulle det ÄNTLIGEN bli lite bada?! Vaknade dock med en blixtrande huvudvärk så någon löpning var inte att tänka på.
Fasen...två öl?! Ska väl inte ge någon skallebank?

En timma och två Treo senare får jag förklaringen.
Vi drabbas av ett lågtryck lägre än GlocalNet och regnet formligen öser ner.

Gör omplanering av dagen och bestämmer oss för att ta oss lite mer norr över på Usedom. Förhoppningsvis spricker det upp under tiden och vi måste ju ändå lämna den ställplats vi hittat innan 11.
Resultatet blir att vi hamnar i den värsta bilkö jag upplevt. Bitvis står det HELT stilla....
Svalorna flyger som kamikazepiloter mellan bilgrillarna i jakt på flugor (snacka om lågtryck!)

Efter att ha köat i närmare två timmar och fått beskedet från tre campingar att ALLT är fullt (det enda de kan tipsa om är en skogscamping mitt på ön....mao inget någon är intresserad av) gör vi helt om och bestämmer oss för att återvända till Rügen.

GPS-en säger ca en timmas körning...men bilköerna gör att det tar närmare tre.

Tja, var väl inte en av de mer lyckade semesterdagarna på den här turen.
Men IMORGON kan det väl bli bra väder iallafall??

Och på den sjunde dagen....

...försvann blödningarna men tyvärr blev det inget bada för det.

Vi har nu gjort en avstickare till Insel Usedom och därifrån vidare till Svinouche.
Utflykten till Polen visar sig dock bli en besvikelse. Då vi försöker hitta ställplats på andra sidan centrum visar det sig att enda sättet att ta sig dit är med hjälp av en färja som endast är till för bosatta i stan!! Dessutom tar den bara bilar under två ton (vi väger ca två men registreringsskyltarna gör att vi inte ens släpps i närheten av kön till färjan!)
Här någonstans får dessutom vår GPS spunk och ska till varje pris få oss MED färjan, någon annan väg FINNS inte.

Så småningom ger vi upp (alternativet är annars att ta omvägen via Stettin, ett antal mil och med tanke på hur vägarna inne i Swinoutche är vill vi inte chansa) och rullar tillbaka in i Tyskland.

Nu visar det sig dock att tyskarnas egen semester börjat så det är lögn i helskotta att hitta camping. Trägen vinner, och så småningom (på typ tionde försöket) hittar vi en skogsplats där vi kan stå en natt, dock måste vi vara därifrån senast 11 dagen därpå.
Parkerar och tar därefter en promenad i omgivningarna.

Visar sig att vi hittat en riktig pärla!
I närheten ligger en jättefin strand och vid det här laget har vinden mojnat och kvällssolen brutit igenom (törs man be om vackert väder imorgon?? Jag gör ett försök iallafall....)
På väg tillbaka till campingen hittar vi en liten resturang! Mitt i skogen!

Kvällens middag (fisk och pommes med honungsöl till) inmundigas därför mitt inne i skogen på resturangen Zum Rollmops!

Under kvällen kommer allt fler vandrande på cykelvägen förbi resturangen och så småningom är vi ganska många som hittat dit. Då plockar någon fram en gitarrr och börjar spela!
Mer öl och lite all”sång” (verkar mest kunna tyska hits vilket inte är min starka sida) senare knatar vi hem genom skogen.

En ”osannolik” kväll....