Samvete

Tillbaka på kontoret.

Imorgon bitti är jag och samtliga kollegor kallade på MBL-förhandling gällande en omorganisering.

Halverad personalstyrka?
Nedlägging?
Ingen vet och alla mår dåligt.

Känns så hemskt att vara mitt i det här kaoset. Berörs av kollegornas oro och försöker dessutom sortera ut mina egna snurriga funderingar.

För jag ska erkänna – hur jag än vill är jag just nu inte helt GENUINT glad för det nya jobbet. Detta av en enda anledning.

Jag har under resans gång byggt upp relationer till ett antal personer kring verksamheten.
Många har hanterat projektet illa, men det finns ändå ett antal som trott på såväl mig som verksamheten.

Människor jag nu måste göra besvikna och det känns oerhört tungt.

Har ett antal möten framför mig i veckan och imorgon lämnar jag in avskedsansökan.
Om drygt en månad är jag härifrån.
Jag hoppas att jag, när det här kaoset lagt sig, kan känna mig genuint glad.

Jag är inte en människa som sviker ett förtroende.
Men den här gången måste jag – för min egen skull.

Förbannade samvete!

YES!!!

Jag fick jobbet!

Vi var två kvar och de anställde oss båda!
Fick beskedet via rekryteringsfirman när vi var i Paris i fredags.
Sedan dess har jag väntat o väntat...inget "officiellt" besked!
Hallå! Jag måste veta vad som gäller - så till slut ringde jag helt sonika upp!

Ett antal tusenlappar mer i lön
Betald restid
Traktamente
Men framförallt - jobba på hemmaplan! Jag kommer att kunna CYKLA till jobbet!
Wow!

Dessutom tror jag inte min sorti från projektet behöver bli särskilt blodig. Är kallad på MBL-möte för en omorganisering. Ryktet säger en halvering av personalstyrkan. Tror någon av mina kollegor kommer bli ganska glad för att jag går.

Ikväll blir det bubbelvin...