Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Kalla mig vid mitt vanliga namn.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.
Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det som ingenting hänt, sorglöst
Utan spår av skuggor.
Låt livet gå vidare med samma innebörd som tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap.
Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du inte längre kan se mig.
Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Allt är väl.
(Författare: okänd - http://sv.dikt.org/Huvudsida)
torsdag 25 oktober 2007
Time to say goodbye....
Imorgon är det dags att ta farväl, iallafall för ett tag.
Fasar väl inte så mycket för själva begravningen som för vad som kan hända runt omkring.
Min familj och släkt är intressant, lindrigt uttryckt.
Nåja, sålänge ingen skickar någon annan till sjukan eller några okända släktingar dyker upp på kyrkbacken får man väl anse det ha gått bra.
Själv kommer jag hålla en, iallafall för mig, ovanligt låg profil.
Fasar väl inte så mycket för själva begravningen som för vad som kan hända runt omkring.
Min familj och släkt är intressant, lindrigt uttryckt.
Nåja, sålänge ingen skickar någon annan till sjukan eller några okända släktingar dyker upp på kyrkbacken får man väl anse det ha gått bra.
Själv kommer jag hålla en, iallafall för mig, ovanligt låg profil.
Små steg på rätt väg
Idag har jag lämnat in uppsägningspapperen på min övernattningslägenhet samt träffat den som förhoppningsvis kommer bli min efterträdare som projektledare.
Båda känns rätt i magen.
Små, små steg men de går i rätt riktning.
Båda känns rätt i magen.
Små, små steg men de går i rätt riktning.
onsdag 24 oktober 2007
Insikt
Livet är en intressant företeelse.
Saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig.
Ibland blir det till och med bättre.
Och blod är inte alltid tjockare än vatten.
Saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig.
Ibland blir det till och med bättre.
Och blod är inte alltid tjockare än vatten.
tisdag 23 oktober 2007
Mat för projektledare i tidsnöd - Älg i lergryta
Jag gillar mat. Tyvärr tycker jag inte det är lika kul att laga mat, speciellt inte de dagar jag är själv. Blir väldigt gärna micromat från Willys, snabbt enkelt men sanningen att säga rätt tråkigt. Troligtvis inte särskilt nyttigt heller.
När jag sitter där med min microlåda och samtidigt hör Anna Skipper på TVs "Du är vad du äter" predika för grönsaksjuicer och annat gott mår jag lite pyton över mig själv.
Förhoppningsvis blir även den delen bättre när jag flyttar hem. Får liksom mer inspiration att laga mat hemma. Häromdagen dammade jag även av en gammal trotjänare - Lergrytan.
Alltså är det inte dags för denna underbara uppfinning att få en revival snart! När man väl bekantat sig med den går det snabbt, smidigt, fettsnålt och dessutom blir det gott.
I helgen blev det Älggryta med max 15 minuters tidsinsats.
Älg i lergryta
(OBS! Blöt lergrytan i kallt vatten innan du använder den och ställ in den i kall ugn, annars spricker den)
ca 400 gr älgkött skars i ätvänliga bitar
Skala:
1 gul lök
1 morot
1 palsternacka
1 litet kålrot
1/2 fänkålshuvud (hmm, heter det det? Ljusgrön hjärtformad grönsak..)
Skär allt i ganska stora bitar (jag vill ha lite tuggmotstånd på mina grönsaker)
Mixa en kryddblandning på sånt du gillar som passar till vilt - själv tog jag Viltblandning från Krysmyntagården, paprikapulver, grovt salt och lite torkade enbär. Blanda och mixa allt i mortel. (så här i efterhand skulle jag nog inkluderat lite färsk vitlök också)
Varva grönsaker, kött och kryddor i lergrytan
Slå på ca 2 dl vatten utblandat med 1,5 msk viltfond.
På med locket och in i kall ugn som du sedan ställer på 200 grader. Från det att ugnen blev varm lät jag grytan stå i ca 1,5 timme (känn när köttbitarna har bra konsistens)
Klart!
Ät tillsammans med t ex Bulgur.
Gott och enkelt, inte blev det sämre av att maten räckte till två matlådor också.
När jag sitter där med min microlåda och samtidigt hör Anna Skipper på TVs "Du är vad du äter" predika för grönsaksjuicer och annat gott mår jag lite pyton över mig själv.
Förhoppningsvis blir även den delen bättre när jag flyttar hem. Får liksom mer inspiration att laga mat hemma. Häromdagen dammade jag även av en gammal trotjänare - Lergrytan.
Alltså är det inte dags för denna underbara uppfinning att få en revival snart! När man väl bekantat sig med den går det snabbt, smidigt, fettsnålt och dessutom blir det gott.
I helgen blev det Älggryta med max 15 minuters tidsinsats.
Älg i lergryta
(OBS! Blöt lergrytan i kallt vatten innan du använder den och ställ in den i kall ugn, annars spricker den)
ca 400 gr älgkött skars i ätvänliga bitar
Skala:
1 gul lök
1 morot
1 palsternacka
1 litet kålrot
1/2 fänkålshuvud (hmm, heter det det? Ljusgrön hjärtformad grönsak..)
Skär allt i ganska stora bitar (jag vill ha lite tuggmotstånd på mina grönsaker)
Mixa en kryddblandning på sånt du gillar som passar till vilt - själv tog jag Viltblandning från Krysmyntagården, paprikapulver, grovt salt och lite torkade enbär. Blanda och mixa allt i mortel. (så här i efterhand skulle jag nog inkluderat lite färsk vitlök också)
Varva grönsaker, kött och kryddor i lergrytan
Slå på ca 2 dl vatten utblandat med 1,5 msk viltfond.
På med locket och in i kall ugn som du sedan ställer på 200 grader. Från det att ugnen blev varm lät jag grytan stå i ca 1,5 timme (känn när köttbitarna har bra konsistens)
Klart!
Ät tillsammans med t ex Bulgur.
Gott och enkelt, inte blev det sämre av att maten räckte till två matlådor också.
måndag 22 oktober 2007
Prao på nya jobbet
Har varit och "praoat" på mitt nya jobb. Träffat chef, kollegor och min blivande "parhäst". Dessutom fick jag en rejäl inblick i det system jag ska jobba med frammöver. Snacka om introduktion! Känner mig väldigt väl omhändertagen och det här har nog alla förutsättningar att kunna bli ett roligt jobb.
Känns rätt i magen.
Framförallt för att det är en organisation som har en starkt etablerad projektkultur med projektmodell och allt! Med mig hem har jag därför en trave böcker om modellen (på eget bevåg, ska jag snabbt försöka komma in i kulturen måste jag känna till "ryggraden") och diverse annat material att läsa in.
Det har ju inte varit särskilt mycket projekttänk här på bloggen på ett tag. Jag hoppas det ska bli ändring på det frammöver.
Känns rätt i magen.
Framförallt för att det är en organisation som har en starkt etablerad projektkultur med projektmodell och allt! Med mig hem har jag därför en trave böcker om modellen (på eget bevåg, ska jag snabbt försöka komma in i kulturen måste jag känna till "ryggraden") och diverse annat material att läsa in.
Det har ju inte varit särskilt mycket projekttänk här på bloggen på ett tag. Jag hoppas det ska bli ändring på det frammöver.
Teamwork
Jobbar hemmifrån idag då jag inte har några möten inbokade i början av veckan och dessutom behöver använda kvällarna till att komma ikapp med lite av sakerna på hemmaplan.
Har varit en mastig dag med en rätt lång Att-göralista.
Fördelen med att jobba hemmifrån är dock att jag, förutom att jag lättare kan fokusera på skrivjobb, materialläsning och annat som annars avbryts av visserligen trevliga men ändock störande kollegor, har sällskap av min projektledarassistent - Kisse!
Kolla med vilken finess man kan hantera störande samtal - man jagar helt enkelt livet ur headsetet. Lätt som en plätt...förresten, matte är det inte dags för fika och klia på magen nu?
söndag 21 oktober 2007
Inlämningsuppgift 1 ÄNTLIGEN klar!
..och inskickad.
Bara för att upptäcka att jag idag borde vara klar med uppgift 3, samt att jag missat sista datum för att söka fortsättningskursen.
Brukar inte vara så här slarvig men som läget är/har varit kommer tyvärr utbildningen längst ner på prioriteringslistan.
Och inte lär det bli bättre av jobbyte och flytt.
SUCK!
Bara för att upptäcka att jag idag borde vara klar med uppgift 3, samt att jag missat sista datum för att söka fortsättningskursen.
Brukar inte vara så här slarvig men som läget är/har varit kommer tyvärr utbildningen längst ner på prioriteringslistan.
Och inte lär det bli bättre av jobbyte och flytt.
SUCK!
Ledig söndag
tja, det var ju en sanning med modifikation förståss.
Vaknade klockan sex av en uttråkad katt som jagade en fluga genom sovrummet och tyckte att matte skulle hjälpa till. Lyckades somna om för att vakna till larmet på mobilen två timmar senare.
Efter de vanliga morgonrutinerna har dagen mest bestått av trädgårdsarbete. Det är med andra ord dags för ytterligare en bloggkategori - trädgård!
Runt vårt hus har vi en liten, men utifrån den tid Mannen och jag har att lägga i den, fullt tillräcklig trädgård.
Under mina perioder av veckopendlande blir den sorgligt eftersatt och i morse insåg jag att de stackars lökar jag köpte för några veckor sedan MÅSTE i backen idag, annars kommer jag få använda dynamit för att få ner dem pga tjälen!
Men ni vet hur det är med trädgårdar - vi talar 15-spel!
För att få ner lökarna måste först rabatterna rensas och så här sent på hösten även diverse plantor klippas ner. Frågan är bara vilka?
Trädgårdar KAN vara kul om man har tid att sätta sig in i vilka behov alla de små älsklingar (nja, våra liknar väl iofs mer ouppfostrade busungar) man har i rabatterna har. Har dock med tiden insett att i princip alla har speciella krav och det är lögn i helskotta att komma ihåg år från år.
Har därför utvecklat en rätt pragmatisk inställning till höststädning av rabatterna - ser det trist o risigt ut ska det troligtvis klippas, iallafall när den/det inte är grönt längre.
Följdaktligen klipps det mesta ner enligt någon form av sunt bondförnuft. Hittills har det fungerat och det mesta överlevt.
Det här med nerklippning kan dock vara en historia för sig.
Har du slagits med en Humle någongång?
Jag gick en rond med vår idag och det tog 40 minuter innan den gav upp, lossnade från staketet den slingrat in sig i och lät sig förpassas till komposthögen. Dock inte utan att ge mig revor värdigt ett mindre kattslagsmål på kuppen!
Nåväl, innan mörkret föll var rabatterna iallafall rensade och lökarna nerpetade.
Undrar föresten när ska jag lära mig att LÄSA på påsen när jag köper frön och lökar o inte bara gå på bilden - vi har ingen skugga på hela tomten, än mindre platser som aldrig torkar ut!
Med andra ord skedde inte planteringen HELT enligt instruktionerna men under har skett förr. Får hoppas att några iallafall ska hitta upp när vårsolen visar nyllet framemot februari - mars.
Vaknade klockan sex av en uttråkad katt som jagade en fluga genom sovrummet och tyckte att matte skulle hjälpa till. Lyckades somna om för att vakna till larmet på mobilen två timmar senare.
Efter de vanliga morgonrutinerna har dagen mest bestått av trädgårdsarbete. Det är med andra ord dags för ytterligare en bloggkategori - trädgård!
Runt vårt hus har vi en liten, men utifrån den tid Mannen och jag har att lägga i den, fullt tillräcklig trädgård.
Under mina perioder av veckopendlande blir den sorgligt eftersatt och i morse insåg jag att de stackars lökar jag köpte för några veckor sedan MÅSTE i backen idag, annars kommer jag få använda dynamit för att få ner dem pga tjälen!
Men ni vet hur det är med trädgårdar - vi talar 15-spel!
För att få ner lökarna måste först rabatterna rensas och så här sent på hösten även diverse plantor klippas ner. Frågan är bara vilka?
Trädgårdar KAN vara kul om man har tid att sätta sig in i vilka behov alla de små älsklingar (nja, våra liknar väl iofs mer ouppfostrade busungar) man har i rabatterna har. Har dock med tiden insett att i princip alla har speciella krav och det är lögn i helskotta att komma ihåg år från år.
Har därför utvecklat en rätt pragmatisk inställning till höststädning av rabatterna - ser det trist o risigt ut ska det troligtvis klippas, iallafall när den/det inte är grönt längre.
Följdaktligen klipps det mesta ner enligt någon form av sunt bondförnuft. Hittills har det fungerat och det mesta överlevt.
Det här med nerklippning kan dock vara en historia för sig.
Har du slagits med en Humle någongång?
Jag gick en rond med vår idag och det tog 40 minuter innan den gav upp, lossnade från staketet den slingrat in sig i och lät sig förpassas till komposthögen. Dock inte utan att ge mig revor värdigt ett mindre kattslagsmål på kuppen!
Nåväl, innan mörkret föll var rabatterna iallafall rensade och lökarna nerpetade.
Undrar föresten när ska jag lära mig att LÄSA på påsen när jag köper frön och lökar o inte bara gå på bilden - vi har ingen skugga på hela tomten, än mindre platser som aldrig torkar ut!
Med andra ord skedde inte planteringen HELT enligt instruktionerna men under har skett förr. Får hoppas att några iallafall ska hitta upp när vårsolen visar nyllet framemot februari - mars.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)