Dörrarna stängs

Idag har jag gjort sista dagen på kontoret.

Har blivit avtackad av kollegor och chef med fika och present.
Chefen avsatte tre kvart av sin tid och stängde till och med av mobiltelefonen!
Kändes lite lustigt när h*n höll det obligatoriska tacktalet tillsammans med presenten. Jag har svårt att tro att h*n vet vad jag sysslat med under det senaste ett och ett halvt året egentligen.....

Hoppas h*n fått sig en tankeställare av det som varit och lägger några knop på att ta det arbetsgivaransvar man faktiskt har för min efterträdare.
I så fall har det jag gått igenom med Firman och Projektet åtminstonde gett något.
När ett svagt hopp att så är fallet.
Iallafall känns det så på en del av de diskussioner jag haft med olika parter på sistonde.

Har gjort vad jag kan.
Härjat och varit obekväm.
Lotsat in min efterträdare på ett planerat och strukturerat sätt.
Knutit ihop alla lösa trådar.

När kontorsdörrarna gick igen bakom mig ikväll vände jag mig om och tittade på dem.
På något sätt kändes det som att de sätter punkt för ytterligare en etapp i mitt liv.
Det är dags att gå vidare.

Jag har gjort vad jag kan.

Tid för eftertanke

"Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."
Är väl en rätt bra sammanfattning av det aktuella läget. Förändringens vindar blåser både här och där i mitt liv just nu.

Lite för mycket uppförsbacke i tillvaron nu igen.
Lite för många energitjuvar.
Lite för mycket måste-saker jag glömt på sistonde.
Men det kommer att bli bättre.
Jag städar i livet, bit för bit.

Idag har jag aviserat mitt utträde ur en styrelse vars verksamhet jag under de sista månaderna insett att jag inte längre tror på.
Känns OK, vi är nog helt enkelt färdiga med varandra.

Funderar även över hur jag ska göra med andra sk hedersuppdrag (läs oavlönat nyttjande av min fritid).
Känner att det är en del i mitt liv som inte tillför utan bara tar.
Dags att ändra på det.

Fram med kvast och skyffel. Dags för höststädning i tillvaron.