onsdag 12 mars 2008

Ja se pengar....

I vår tidning finns vissa dagar en liten spalt dit läsarna kan skicka frågor i familjejuridiska spörsmål.
Ibland är de riktigt intressanta.
Ibland gör de mig bara förbannad.

I går inträffade det sistnämnda.
En mycket indignerad kvinna hade, å sin mans vägnar (!), skickat in en fråga som löd ungefär så här:

Min svärmor och svärfar har alltid hållit så hårt i sina pengar, levt sparsamt, på gränsen till snålt. Vi försökte bland annat låna pengar av dem när vi skulle köpa vårt hus men fick nobben…nu har svärmor dött och helt plötsligt börjar svärfar unna sig både ny bil, nya möbler och resor…dessutom tror vi att han har träffat någon han reser med…är väl kul för honom men har han verkligen rätt att sätta sprätt på min mans arv efter sin mor??”

Sådant här gör mig alltså topp tunnor ilsk.
I mina ögon formligen skriker hela kvinnans inlägg girighet.

Svärfar har troligtvis ett helt liv arbetat för brödfödan.
Nu har hans fru gått bort och kanske har han någonstans insett att livet inte pågår för alltid,
att tiden för att uppleva de drömmar han eventuellt har kvar inte är oändlig.
Han börjar därför sätta sprätt på kosingen.
Men se då surar släkten ihop.
De anser nämligen att HANS pengar (jo för den avlidna fruns tillgångar är hans genom giftorätt) inte tillhör honom utan DEM!?

Vad är det som får vuxna människor att tro att det är äldre släktingars förbannade plikt att lämna efter sig ett stort fett arv?
Är det inte en vuxen människas eget ansvar att se till att livet går runt ekonomiskt?
Får man inte anse att förälderns försörjningsplikt upphört när barnen (som i det här fallet får man förmoda) passerat kanske både 30 och 40+?

Till kvinnan ovan skulle jag vilja säga:
VAD är det som ger dig rätten att anse att din svärfar ska försörja er framtid?
Är det inte dags att ni tar ansvar för er egen tillvaro?
Låt svärfar få ha lite kul för sina surt införtjänade pengar och gläds åt att han troligtvis får dö rik på några fler minnen än om allt skulle fortsatt vara sparat i madrassen.

På något sätt känns det som kvinnan redan mentalt tecknat in pengarna och nu ser sig blåst på konfekten.
Inser att det är en jäkla tur att jag aldrig kom på tanken att satsa på en karriär som familjerättsjurist.
Människor som damen ovan skulle jag nog ha skickat ut genom dörren med huvudet före. Tyvärr troligtvis utan att öppna den först…..

Och jo, i det här fallet lever jag faktiskt som jag lär. I både ord och handling.

Kan man sexuellt ofreda en cykel?

Dagens garv!
http://nyheter.stockholm.city.se/art/3282/kan_man_sexuellt_ofreda_en_cyk/

måndag 10 mars 2008

Det var något jag skulle gjort den här veckan....

Det verkar som att Berglin antingen läst mitt blogginlägg, eller också drabbats, även han, av den mail-lavin som verkar breda ut sig över landet.......

Melodifestival, brudbukett och Fisk och Musselsoppa modell STIM

I lördags kväll hade både Mannen och jag bestämt oss för att vi INTE skulle titta på melodifestivalens Andra Chansen.
Dock bar det sig inte bättre än att preciiiiis när middagen var färdig spelades andra bidraget för kvällen. Och så satt vi plötsligt där framför TVn o glodde och RÖSTADE (!) ändå. Blev ett ganska undehållande spektakel....

Nordmans bidrag tycker jag var helt ok (eftersom jag retade mig på att Androla fortfarande kändes som två soloartister som råkat hamna på samma scen…”Just fasen, jag skulle ju titta på honom också…var är han och var är kameran?…)
Gällande Sibel (eller vad flickebarnet med tandgluggen, nallen och segelklänningen hette) var vi oense hemma i TVsoffan. Trodde nog Ola var ett säkrare kort där faktiskt, men det är alltid roligt när det inte blir som förväntat.

Lördagen middag blev en riktig höjdare så för att inte glömma bort receptet (det blev ”lite grann av det och liten bit av det”) tänkte jag passa på att skriva ner det. Inspirerad av att Andra Chansen blev en riktigt ”stimmig” historia får det helt enkelt bli:

Fisk- och musselsoppa modell STIM
Koka motsvarande ett nät färska musslor (ca 40 st).
Eftersom de ska nyttjas som tillbehör och inkluderas i soppan sist av allt lagade vi dem så här:

Skrubba musslorna rena. Endast levande musslor kan användas. Lever gör de om skalet är slutet eller att det sluter sig när du knackar på dem. Borsta eller skrapa skalen rena och drag bort skägget. Skölj musslorna väl.


Ta fram en stor gryta så att alla musslorna ryms.
Koka upp 3 dl vatten + 1,5 dl torrt vitt vin samt ½ tsk salt.
När vatten/vinblandningen kokat upp, höj värmen ytterligare och lägg i musslorna.
Lägg på ett lock och koka i 6-8 minuter eller till dess att alla musslor öppnat sig (släng annars de som inte öppnats).
Ruska kastrullen någon gång under koktiden så att alla musslor kokas lika mycket.
Ta av kastrullen och låt musslorna svalna.

Ingredienser till soppan, 4 (minst) portioner
1 gul lök
2 klyftor vitlök
1 stor morot
1 palsternacka
4-5 potatisar
1 liter vatten
1 tärning fiskbuljong
1 tärning hönsbuljong
1 påse frysta fiskbitar av Sej, Torsk och Lax
1 tsk torkad timjan
2-3 dl torrt vitt vin
3 dl matlagningsgrädde (vi använde laktosfri och det gick utmärkt)
1 kuvert saffran

Några tomater i klyftor
Salt och peppar

ev lite Maizenaredning
Lite margarin

Skala och hacka lök och vitlök. Fräs i margarin i en stor kastrull.
Skala morot och palsternacka och skär dem i tunnare stavar. Lägg i kastrullen och fräs tillsammans med lökhacket. Skala och tärna potatisen och lägg även den i kastrullen.
Töm på vatten och lägg i buljongtärningarna. Låt allt koka tills morötter, palsternacka och potatis har lite lagomt tuggmotstånd kvar.
Lägg i fisk, finsmulad timjan, vin, matlagningsgrädde och saffran. Låt koka upp till dess fisken är genomkokt (tar bara några minuter)
Smaka av med salt och peppar.

Vill man ha en lite mindre "simmig" soppa kan man reda av med lite maizenaredning. Sist lägger du i tomatklyftorna så de bara blir lite varma.

Ta fram en stor portionssoppskål.

Lägg i några av de kokta musslorna och töm en portion soppa över.
Ätes med ett gott bröd och resten av vinet (om inte kocken redan gjort slut på det som ytterligare inspiration till matlagningsprocessen)

Färska musslor är för övrigt något jag upptäckt för inte allt för länge sedan.
Har alltid trott att det var så himskans svårt att tillaga, men det är faktiskt rätt simpelt och framförallt jättegott!
Dock ska man INTE kylförvara dem över natten i plastpåse vilket vi gjorde en av de första gångerna. De stackarna kvävdes så de fick vi slänga nästan allihop.
Den här gången fick de bo över natten i sitt nät på en djup tallrik längst ner i kylen och det verkar de ha trivts utmärkt med.

Den allra första gången jag lagade musslor var faktiskt, tro det eller ej, på grund av min brudbukett!

Vi hade bröllop med havstema och när det blev dags att beställa buketten skissade jag, med hjälp av ideer från nätet, ihop en kreation innehållande (förutom blommor i vitt och olika nyanser av blått) trollhassel, vita sötvattenpärlor på silvertråd samt blåmusselskal.

Pärlor, tråd och hassel var inga problem, men hur få tag i blåmusselskal?
Jag letade såväl i mina egna snäcksamlingar (tyvärr hade både jag och mina hamstrar till vänner gjort sig av med det mesta) som i hobby och blomsteraffärer, men det var mer eller mindre kört... tills vi en dag passerade fiskbilen.
Där låg de!
Mina musselskal!
Dock innehållande musslor, men vad gör man inte för att få den drömda brudbuketten?

Det var bara att ge sig hem och plocka fram kokboken.
Och sedan dess är jag en STOR vän av musslor.