torsdag 27 september 2007

Unforgettable

Söndag för precis ett år sedan sa jag JA till Mannen.
Den lyckligaste dagen i mitt liv!

På kvällen spelade storbandet en av mina absoluta favoritlåtar
, önskad av min man.

Det här inlägget tillägnas därför en oförglömlig dag och en man som jag hoppas ska finnas i mitt liv för alltid....







Unforgettable, that's what you are
Unforgettable though near or far

Like a song of love that clings to me
How the thought of you does things to me
Never before has someone been more



Unforgettable in every way
And forever more, that's how you'll stay
That's why, darling, it's incredible
That someone so unforgettable
Thinks that I am unforgettable too

Lite ljus i höstmörkret

Efter en extra info-insats lyckades vi rädda upp helgens kurs och slipper ställa in. Kursvärd och allt det praktiska ordnat, nu kan jag släppa den.

Arbetsgruppen börjar ta form efter att vi lyckats få några positiva besked. Vilken uppförsbacke! Den fortgår, men är inte fullt lika brant längre.

Har under veckan till och med hunnit en bit med pluggandet samt ett träningspass.

På jobbsökarfronten är det dock fortfarande tyst. Men det tänker jag faktiskt inte bry mig om på ett par dagar.

I eftermiddag åker jag och maken till Paris för att fira vår första bröllopsdag.
Nu är det en helt ny stad att upptäcka samt Eiffeltorn, rödvin, grodlår och sniglar som gäller!

måndag 24 september 2007

Kan man söka asyl från tillvaron?

Veckans projektgruppsmöte inställt pga för få deltagare.

Problem med att tillsätta arbetsgrupp för en av projektets aktiviteter. Den part som borde vara mest intresserad är de som är mest svårövertalade.

Helgens kurs som jag dragit i för Föreningens räkning får vi troligtvis ställa in på grund av för få deltagare.

Min äldsta och mest älskade släkting är svårt sjuk. Träffade henne i fredags. Kanske, eller mer realistiskt troligtvis, för sista gången.

Helt plötsligt verkar konflikten med min mor ha tagit ny fart med skumma SMS och martyrdoftande mail som följd. Hur sjutton orkar hon? Vad är det i meningen – LÅT MIG VARA IFRED som är så svårt att förstå?

Dessutom har jag sovit fyra timmar inatt.

Hallå livet – det RÄCKER nu!