Tjo, då sitter man alltså i en husbil på en camping i Idre. So far har juläventyret förlöpt utan större missöden, fast första dagen kunde nog både jag och Mannen hålla oss för skratt.
De återstående lådorna från lägenheten förpassades till vardagsrummet i källaren så att åtminstonde två av tre våningar i huset slipper se ut som drabbade av förbipasserande tromb.
Utöver det hann jag till och med få upp lite julkrafs här och var.
Då det här är den tredje av de senaste fyra årens jular som antingen jag eller Mannen tillbringar delar av i sängen med diverse bacillusker, får man väl snart tyvärr även se det som en del av familjetraditionen kring jul….*suck*
Erfarenhet: det ”upp-pallningsmaterial” som finns att tillgå när sisådär 60 campare före dig insett att hela jäkla campingen lutar, är inte mycket att hänga i gran, än mindre använda för att palla upp bilen med…(1).
Jäklar! Ventilen till värmepannan är inte stängd utan bilen står och pumpar allt vårt färskvatten (som vi dessutom fraktat sisådär 70 mil) rakt ut på campingplatsen!
När vi väl får igen ventilen återstår 25% av vattentankens innehåll. Situationen räddades dock dagen därpå av en campinggranne med gigantisk vattenkanna.
Efter två vändor till färskvattenkranen i servicebyggnaden lyckades vi få upp innehållet till acceptabel nivå igen.
Erfarenhet: En stor vattenkanna är praktisk vid camping även mitt i smällkalla vintern!
För ändamålet hade vi tom inhandlat en liten smidig TV-box då vår ordinarie inköptes under yngre Jura-perioden och således är rätt omfångsrik…dock icke tekniskt sett.
Den nya boxen hade intrimmats av Mannen på hemmaplan för att allt skulle vara klart för vårt frosseri när vi väl var på plats. Dock glömdes en liten men ack så viktig detalj i förberedelserna – nedpackandet av fjärrkontrollen!
Erfarenhet: Utan fjärrkontroll – död TV-box.
Visste du förresten att den norska meteorologen presenterar vädret iförd folkdräkt!
Jo det är sant, jag ljuger inte!
Erfarenhet: Innan något annat företas i bilen efter transport – tillse att INGA persedlar rört på sig och hotar med att fara rakt i huvet på dig! Det kan göra ont och det kan bli kletigt!
Nåväl, fick så småningom upp det mesta av drickan (men vi hittade fortfarande dricka-klet under bordskanten på annandagen) och därefter har det mesta flutit på.
Då Mannen ägnade även natten mot julafton åt att hosta upp lungorna, fick jag i år avnjuta julskidåkningen på egen hand. Därefter piggnade han till så pass att vi fått några dagar fin åkning tillsammans.
När vi vaknade imorse ven vinden kring knutarna, och det, tillsammans med dimma, plusgrader och regn, fick till och med en inbitet skidfreak som mig att stanna inne i värmen.
Men nu tror jag det börjar bli läge att dra sig ner mot relaxen för lite bubbelbad.
Urk, vad det är trist med julledighet ;-)
(1) Men då inte grannen dykt upp (och det var sent på dagen) lånade vi lite av ställplatsen bredvid. Nu stod vi i alla fall hyfsat plant.
Tyvärr dök grannen upp på annandagen, vilket slutade med att vi fick ställa bilen på tvärs över vår ställplats, för att inte hela bilen skulle ha slagsida. Hrm, tror våra campinggrannar upplever oss som lite ”okonventionella”….
