onsdag 16 april 2008

Mysan om Bloggandet eller Jag har fått min första utmaning!

Tjohoo…det måste firas!
Egentligen är utmaningar inget annat än de gamla hederliga kedjebreven fastän i bloggform, men lättsmickrad som jag är kan jag ju inget annat än anta Wannabebondmorans utmaning.
Så gott folk - Here goes Mysan om Bloggandet:

1. Hur länge har du bloggat?
Jösses, det har faktiskt hunnit bli ett tag nu.
Startade den här bloggen i ren frustration i slutet av maj 2007. Då satt jag som projektledare i ett projekt där parterna drog åt alla håll samtidigt, inte visste vart de ville (och varför) och däremellan ryckte mattan undan fötterna för hela verksamheten.
Mitt i alltihop satt jag och försökte hålla ihop cirkusen. Därtill veckopendlade jag till Y-by vilket i princip är att likställa med änden på världen.
Att komma hem till en tyst och tom övernattningslya när jobblivet snurrade i hundraåttio höll på att göra mig vansinnig, så jag var tvungen att få någon ordning på tankarna.
Det fick bli i form av en blogg (och ska jag svara så här långt på varenda fråga kommer det här inlägget slå alla längdrekord hittills…)

2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?
Hade nog faktiskt aldrig funderat över fenomenet mer ingående.
Den enda blogg jag läste mer kontinuerligt ”på den tiden” var Carl Bildts blogg. Mest för att den rivit upp himmel och jord hos en del tidningar och jag blev nyfiken varför.

3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Förälskade och förälskade..
Den första jag läste kontinuerligt var alltså Carl Bildts. Den första som fick mig riktigt lycklig var Tessans blogg behind the pannben. Tyvärr verkar den numera avsomnad.

4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Åhh, jag kommer ihåg den dagen. Den var rent vidrig!!!!
Gällande jobbinläggen är jag glad att jag såsmåningom sökte nytt och sa upp mig. Hade jag fortsatt hade jag troligtvis blivit lika galen som situationen.

5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Läs min länklista! Gör en snabbscanning på dem varje dag (tyvärr har jag inte lösenord till alla)

6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t.ex. teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
Modebloggar?? Jag? Sannolikheten att jag skulle läsa en modeblogg är ungefär lika stor som att jag skulle läsa en om kvantfysik…..
Politisk blogg – 1, resten är nog att likställa vid dagboksbloggar.

7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.
Det skulle väl i så fall vara Kattmammans då (som jag läser till och från). Dessutom vet jag att Lisa och jag är ganska olika men jag läser hennes blogg med stort intresse ändå (och vi har, tyvärr allt för sällan, urmysiga thestunder tillsammans där vi diskuterar stort som smått..)

8. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
Kapybaran och Piri verkar ha ungefär samma typ av jobb som jag.
Här och Nu har liknande intressen (personlig utveckling och böcker)

9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Mannen vet om det (och bonussyster, någon släkting, ett fåtal vänner och en arbetskompis) och ingen av dem verkar ha något emot det. Tror nog mer det kan vara ett sätt att hålla lite koll på vad som rör sig bakom det Mysiska pannbenet och i livet i övrigt (jag är inte alltid lika kommunikativ verbalt….)

10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Mmm…bonussyster tycker tom hon hör min röst när hon läser.
Eftersom hon är en (av cirkus en handfull personer) som verkligen känner mig utan och innan, och som dessutom känner till vem jag är IRL, får jag väl tro att jag är mig själv på bloggen.

11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
Jag är urprivat och det har hela tiden varit syftet. Det här är min dagbok i stort och smått.

Att jag är privat är också anledningen till att jag i övrigt gör den så anonym som möjligt.
Jag vill kunna vara utelämnande utan att behöva lösenordsskydda, annars blir inte bloggen den pyskanal som det är tänkt.
Förhoppningsvis kan mina nedplitade tankar och känslor bekräfta någon annan att man inte är ensamt UFO bland idel Normala.

Eller åtminstone bekräfta faktumet att vi i så fall är minst TVÅ UFOn som travar runt i vardan….

12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.
Mitt sexliv, i alla fall inte i klartext.
När och hur jag och Mannen gosar är HELT vår business. Det skulle jag inte ens skriva om i en låsbar dagbok så varför här?
Hemska tanke, tänk den dag du kolar och barnen hittar dagboken och läser om när, var och hur mor och far gjorde ”DET”…huuu DåligaBilder! DåligaBilder! som Wannabebondmoran säger….

Utöver mitt sexliv skulle jag aldrig skriva klartext om någon annans liv och leverne. Det här är MIN blogg och den handlar om MITT liv.

13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?
Visst är det kul med läsare (och ännu roligare med kommentarer). Skulle INGEN besöka bloggen skulle jag lika gärna kunna skriva ett worddokument och lagra på hårddisken.

Hur mäter man ”i vilken utsträckning? Procent? I så fall kanske 20% bekräftelse 60% pyskanal/reflektions- och strukturverktyg och 20% ”igenkänningsfaktor” för någon läsare som förirrat sig hit…

14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Nog mycket möjligt. I alla fall får man ett annat perspektiv och förståelse för folk.

15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Näpp, inte än. Däremot har jag först träffat ett antal personer IRL som sedan börjat/delat med sig av sina bloggar.

16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Tror väl inte det är så klokt att lämna ut sig helt och hållet med fullt namn osv. Det GÅR faktiskt att spåra…..

17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar?
Får inte så mycket kommentarer (hint, hint…;-) )

18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nope, skriver aldrig något jag inte står för.

19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Det skulle väl i så fall vara att man går med en massa inlägg i huvudet som man aldrig får tid att skriva. När man sedan väl får ner rumpan framför tangentbordet var den tanken bortblåst…

20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?
Yepp det gör jag nog (jag kommer väl aldrig sluta tänka heller!!)
Förändrats har det förhoppningsvis också gjort eftersom jag hoppas att även jag kommer förändras på två år. Om inte annat har jag samlat på mig ytterligare två års livsvisdom.

21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
Här håller jag helt och hållet med Wannebebondmoran: Bloggande, och Internet överhuvudtaget, är en fantastisk källa till kultur!

22. Avslutningsvis 1 : Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
En pyskanal när livet går lite för fort. Ett sätt att få ordning på tankar och känslor och ibland även ett sätt att kommunicera med Mannen och vänner i mitt liv när jag inte orkar ta det verbalt ;-)
Jag har aldrig varit någon dagboksskrivare förut men det här har faktiskt gett bäst resultat hittills. Ett helt år (eller i alla fall nästan)…det är rekord!!
Dessutom verkar den här röran av tyckande, tänkande och upplevelser i alla fall locka några att läsa.

23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Lite av samma anledning som jag skriver. Jag känner igen mig och inser att många gånger är mitt klurande inget nytt under solen. Dessutom får jag ibland input och bränsle till mitt eget tänkande och utveckling.

24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.
Kapybaran därför att det skulle vara roligt att lära känna henne närmare.
Piri av samma anledning samt att hon just nu verkar ha det lite tråkigt i väntan på bebbe.
Umeboshi därför att hon är en fascinerande kvinna. Hur orkar människan?
Lisa (Funderat) därför att jag gillar hennes sätt att analysera saker och dessutom har hon ett underbart språk.
Jonas Gardell och Carl Bildt, helt enkelt därför att jag är nyfiken på deras svar….

Och därmed var det dags för en ny etikett: Utmaningar

söndag 13 april 2008

Med LillaHusetpåHjulen till Tyskland

I helgen har jag och mannen varit på inköpsresa till Tyskland. Eller Tyskland och Tyskland...vi rullade över gränsen iallafall.
Det vankas fest då Mannen uppnått en aktningsvärd (nåja, han är inte för gammal att retas med ännu ;-) ) ålder, samt att våren och sommaren är i antågande med vidhängande grillkvällar.
Mao dags för påfyllning av förrådet.
Dessutom behövde LillaHusetpåHjulen ut och luftas en sväng.

I fredags rullade vi därför glada i hågen ner mot de södra delarna av vårt avlånga land för att sedan ta oss vidare via Danmark till Bordershopen i Tyskland.

Väl i Helsingborg hade vi tänkt spendera natten stående på piren.
Tills dess att vi upptäckte att det blåste av bara helsicke så hela LillaHusetpåHjulen hotade med att hoppa i vattnet.
Rullade då vidare mot nästa ställplats vi fått tips om - bara för att upptäcka att man nog tröttnat på husbilsövernattare där och slängt upp en förbudsskylt.

Nu hade det dessutom börjat snöa!
Blöta snöflingor stora som lovikkavantar blandat med spöregn.
Brrr....

Tillbaka ut på vägen.
Så småningom hittade vi en av Vägverkets rastplatser där vi parkerade LillaHusetpåHjulen i skydd av två maffiga långtradare. Sov med regnet smattrande mot taket men framemot morgontimmarna började det klarna upp för att så småningom ge med sig helt.

Resan ner genom Danmark gick finemang. Dock är Danmark, iallfall sett från motorvägen mot Tyskland, en förbaskat platt och tråkig företeelse.
Över nästa "pöl" och av båten.

In på Bordershop med inköpslistan i högsta hugg.
Bara för att inse att den mer ökade förvirringen än var till stöd.
Fick gå på magkänsla och säkra kort.
Vad gäller vin är Sydafrika och Chile sällan fel.

Nåväl. Ca två timmar senare var vi åter på båten (lyckas man fixa sina inköp inom en viss tid från det att båten lagt ut mot Puttgarten får man en icke föraktlig summa tillbaka på biljetten - vi klarade det med två!!! minuter till godo..) och LillaHusetpåHjulen hade lagt ett icke föraktligt antal kilon till sin marchvikt.

Sen glömde vi köpa snaps och hade nog inte mått illa av några flaskor rödvin till men shit happens.
För att vara en alldeles ovanligt oplanerad inköpstripp blev det riktigt lyckat.

Dessutom har vi fått med oss en del funderingar inför sommarens semester.
Såsom att det INTE är kul att tuffa motorväg.
Lägger nog därför planerna på att bila till Italien på is några år.
Funderar på en rutt Skåne-Bornholm-Polen-Tyskland-diverse inför sommaren.
Eller också blir det något HEEELT annat.

Den som lever får se.

Mysan tycker:
Det här med inköpsresor som sådant egentligen är en ganska intressant företeelse.
Saker som tillverkas i Sverige, körs därefter på lastbil till Tyskland.
För att konsumenterna sedan ska köra - i massor av små bilar - samma väg.
För att sedan köra varan TILLBAKA till Sverige!?
Känns egentligen rätt huvudlöst.
Miljövänligt? Not!!!

Det bidde ingen....

Under ett besök på en av Vägverkets, visserligen trevliga men synnerligen slitstarka, toaletter någonstans utanför Helsingborg var det bara att konstatera.....

Det blir ingen julbebis.

Suck.