Efter min upptäckt i förra veckan att tiden för KUB-test började rinna ut (om vi skulle besökt MVC enligt de planer som fanns ursprungligen) gick allt jättefort. Jag mailade MVC och helt plötsligt stod vi där med en tid nästa dag!
Kan väl inte riktigt säga att vare sig Mannen eller jag hann med i tanken, men några avbokade jobbmöten och halvgenomskinliga ”lögner” senare satt vi i alla fall där i väntrummet. Helt plötsligt lite nervösa, förväntansfulla men nog mest av allt lite förvirrade.
Efter diverse frågor och tester, vilka jag antar var Standard ett A, gjorde barnmorskan ett ultraljud.
-”Oj då här var det livat”.
Därefter fick vi se skärmen och det var inga tvivel - där var h*n! Grodden!
En pigg liten krabat som plaskade runt och vinkade med armar och ben. Hickade till, guppade iväg och lade sig därefter på sidan.
Och jag blev alldeles blöt i ögonvrån, trots att jag fortfarande inte fattat vad det är vi står inför. Vår lilla Grodd!
Allt känns fortfarande fruktansvärt overkligt men nu börjar väl insikten komma, i alla fall lite grann, om att det faktiskt finns ett litet liv därinne. Om allt går som det ska kommer vi i slutet av april vara tre i huset. Undrar hur det livet kommer se ut……
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar