fredag 8 februari 2008

Franska liftvakter vs svenska

Har under vår tid här nere gjort en ganska intressant upptäkt.
Som svensk är man van vid att liftvakterna har någon form av servicefunktion för att hjälpa mindre rutinerade åkare att ta sig på liften.
Så verkar icka vara fallet i Frankrike.

Här vaktar liftvakten liften.
Åkare som inte klarar av att ta sig av och på själva göre sig icke besvär.
Detta gäller såvida det inte är vacker väder för då kan liftVAKTEN bemöda sig med att stå i solgasset och glassa i nya solbrillor.
Får man hjälp med liften här blir man förvånad!

Rekordet hittills under resan var en tallrikslift vi skulle med.
Till att börja med skedde allt köande i uppförsbacke.
Efter att ha stått och hängt på stavarna en stund blir man ganska mör i armarna.
I det läget blir man lite pjutt när inte liftens totala kapacitet nyttjas.

När mina överarmar börjar kännas som väl mörade rostbiffar och jag har ca tio meters köande kvar, åker en liten dam fram till liften.

Hon tappar första "pinnen".
Hon tappar andra.
Då går liftvakten fram och talar vänligt till damen.
En lättnad sprider sig i kön, nu får tanten hjälp och vi andra kommer snart med våra "liftpinnar"
Icke - vi talar fransk liftVAKT.
Han ger inte service, han tycks på sin höjd ge goda råd!

Tanten tappar pinne tre!
Nu inser vakten äntligen det hopplösa i situationen och hjälper till.
Tanten kommer med liftpinne fyra och jag inser att servicen i svenska liftsystem nog är något att som svensk vara stolt över.

Inga kommentarer: