Publicerad 21/1
Innan jul blev det ett hastigt inbokat möte hos barnmorskan.
Insåg att julledigheten i år är tre veckor lång och att jag därför borde hinna med en ”statuscheck” innan vi åker.
Summering: Mår oförskämt bra.
Går inte upp i vikt, men då min barnmorska inte verkar märkbart stressad över detta faktum tänker inte jag hetsa upp mig heller.
Blodvärden och tryck bra.
Hög hjärtfrekvens hos Grodden som verkar må prima enligt barnmorskans utsago.
Babyn verkar växa etappvis.
Rör sig mer vissa dagar för att sedan inte signalera särskilt mycket aktivitet under de nästföljande (De lugnare dagarna gör mig däremot mer nervös, dock brukar den kicka en del på kvällen, kanske för att signalera att allt är som det ska och att den bara vilar..)
Dock verkar den gilla aktivitet.
De dagar den ger mer signaler från sig håller den sig lugn så länge jag är igång, sitter jag stilla känner jag snart en kick i nederdelen av magen.
På det stora hela flyter tillvaron på och graviditeten gör inte så mycket väsen av sig.
Har fortfarande inte förstått detta känslomässigt.
Undrar hur lång tid det ska ta innan det känns som att förnuft och känsla iallafall till viss del går hand i hand igen?
Efter nyår har jag fått tid hos specialistmödravården för att försöka hitta en väg att hantera min förlossningsrädsla.
Läser för närvarande boken om Annas Profylax och har även köpt en DVD som jag tänkte se med Mannen i helgen.
Känns som det skulle kunna vara en väg framåt för oss.
Hoppas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar