onsdag 12 december 2007

På spåret igen

Det är glest med inläggen nu.
Det beror inte på att jag inte har något att skriva, utan tvärt om att livet just nu är mer innehållsrikt än vanligt.

Jag har fortfarande inte knäckt vem mördaren är, men jag tror att jag är den på spåret.

Har dock trillat rakt in i hetluften på mitt nya jobb, (men med trygg vägledning av min fadder) så när jag väl kommer hem på kvällen är skallen ganska trött.
Känns som den går på högvarv just nu för att få ihop alla lösa trådar, samtidigt som jag ska försöka få något resultat ur händerna.
Milt sagt mastigt, men jag stortrivs!

Har de senaste veckorna gjort en ganska spännande iaktagelse om mig själv.

Jag är inte längre lika nervös för att ”tappa ansiktet” arbetsmässigt!

För några år sedan, när hela jag kändes som en enda bluff (vilket jag bara väntade på att min omgivning skulle upptäcka), skulle jag aldrig drömma om att ställa alla de ”korkade” frågor jag nu sprider omkring mig. Det skulle ju ha visat alla att jag inte fattade!

Idag är situationen en annan.

Jag försöker hänga med i diskussionerna bäst det går, men sticker inte under stol med att jag fortfarande har ett ”blåbärsperspektiv”. – Hey, I´m the newbie here!
Känns ändå som rätt "approach".

Jag har ju ändå en del att komma med, men hämtat från en annan erfarenhet än den de övriga har.
Än sålänge är mina yrkesmässiga kunskaper inom området mestadels på teoretisk nivå och det tar tid att omvandla teori till erfarenhet. Men det får väl göra det då.....


Faktum är att jag tror startsträckan bli kortare på det här viset, så jag fortsätter min envisa "Rumpnisse-devis" - Vofför då?

Om jag händelsevis levde i villfarelsen att ett nytt jobb skulle innebära mindre tid på tåg kors o tvärs i Sverige är det bara att tänka om.
Dock innebär dagens resande den stora skillnaden att både jag och Mannen numera utgår från samma adress.
Himla skönt!


I helgen tömmer vi min övernattningslägenhet i Y-by, sedan är de sista resterna av mitt liv som veckopendlare borta.

Kvar finns bara erfarenheten.
I många avseenden rätt dyrköpt, men samtidigt utvecklande.

Ytterligare en pusselbit i det som är jag.
En inte allt för tråkig bild om jag ska vara ärlig.

Inga kommentarer: