Julen so far, eller Norge, Norge broderland

Tjo, då sitter man alltså i en husbil på en camping i Idre. So far har juläventyret förlöpt utan större missöden, fast första dagen kunde nog både jag och Mannen hålla oss för skratt.

Då maken den sista veckan övat duktigt på att hosta upp lungorna, kom vi iväg en dag senare än planerat. Hade dock det goda med sig att vi kunde avsluta vårt årliga julbrev (en av våra få fasta jultraditioner) i lugn och ro. I år publicerades det tom före utsatt tid!

De återstående lådorna från lägenheten förpassades till vardagsrummet i källaren så att åtminstonde två av tre våningar i huset slipper se ut som drabbade av förbipasserande tromb.
Utöver det hann jag till och med få upp lite julkrafs här och var.

På tal om traditioner.
Då det här är den tredje av de senaste fyra årens jular som antingen jag eller Mannen tillbringar delar av i sängen med diverse bacillusker, får man väl snart tyvärr även se det som en del av familjetraditionen kring jul….*suck*

Nåväl, morgonen därpå tuffade vi iväg och resan upp gick bättre än förväntat med bra väder och lite trafik. Kommer så småningom på plats men FAN vad det lutar! Hrmm, det är nu man skulle ha sådana där snygga, praktiska kilar under däcken. Sådana har vi inte inhandlat ännu.

Erfarenhet: det ”upp-pallningsmaterial” som finns att tillgå när sisådär 60 campare före dig insett att hela jäkla campingen lutar, är inte mycket att hänga i gran, än mindre använda för att palla upp bilen med…(1).

Igång med värmepannan för att få värme och varmt vatten. Efter en stund reagerar Mannen på ett skumt ljud…låter som om något går på tomgång.

Jäklar! Ventilen till värmepannan är inte stängd utan bilen står och pumpar allt vårt färskvatten (som vi dessutom fraktat sisådär 70 mil) rakt ut på campingplatsen!
När vi väl får igen ventilen återstår 25% av vattentankens innehåll. Situationen räddades dock dagen därpå av en campinggranne med gigantisk vattenkanna.
Efter två vändor till färskvattenkranen i servicebyggnaden lyckades vi få upp innehållet till acceptabel nivå igen.
Erfarenhet: En stor vattenkanna är praktisk vid camping även mitt i smällkalla vintern!

Dags att börja packa upp.

Vi som normalt aldrig tittar på TV tänkte nu ägna kvällarna åt att riktigt FROSSA i sentimental jul-TV och gamla repriser.
För ändamålet hade vi tom inhandlat en liten smidig TV-box då vår ordinarie inköptes under yngre Jura-perioden och således är rätt omfångsrik…dock icke tekniskt sett.

Den nya boxen hade intrimmats av Mannen på hemmaplan för att allt skulle vara klart för vårt frosseri när vi väl var på plats. Dock glömdes en liten men ack så viktig detalj i förberedelserna – nedpackandet av fjärrkontrollen!
Erfarenhet: Utan fjärrkontroll – död TV-box.

Det är här vårt Norska broderland kommer till undsättning! Norge, några mil bort, har inte övergett den analoga sändningen ännu. Följaktligen har TV-underhållningen i helgen bestått av det ENORMA utbud norsk TV med sina två kanaler kan erbjuda.
Visste du förresten att den norska meteorologen presenterar vädret iförd folkdräkt!
Jo det är sant, jag ljuger inte!

Ok, dags för mat. När middagen är nästan avnjuten reser jag på mig för att plocka ner en handduk ur förvaringsskåpet ovanför bordet…och ner far min hårtork som tydligen inte legat helt transportsäkrad i skåpet. På sin väg ner drar den med ett dricksglas fullt med enbärsdricka…ut över soffa, golv, matta…ALLT! Tack för det!

Erfarenhet: Innan något annat företas i bilen efter transport – tillse att INGA persedlar rört på sig och hotar med att fara rakt i huvet på dig! Det kan göra ont och det kan bli kletigt!

Nåväl, fick så småningom upp det mesta av drickan (men vi hittade fortfarande dricka-klet under bordskanten på annandagen) och därefter har det mesta flutit på.

Då Mannen ägnade även natten mot julafton åt att hosta upp lungorna, fick jag i år avnjuta julskidåkningen på egen hand. Därefter piggnade han till så pass att vi fått några dagar fin åkning tillsammans.

Idag har vi dock tillbringat dagen med att kura i husbilen.
När vi vaknade imorse ven vinden kring knutarna, och det, tillsammans med dimma, plusgrader och regn, fick till och med en inbitet skidfreak som mig att stanna inne i värmen.

Men nu tror jag det börjar bli läge att dra sig ner mot relaxen för lite bubbelbad.
Urk, vad det är trist med julledighet ;-)

---

(1) Men då inte grannen dykt upp (och det var sent på dagen) lånade vi lite av ställplatsen bredvid. Nu stod vi i alla fall hyfsat plant.
Tyvärr dök grannen upp på annandagen, vilket slutade med att vi fick ställa bilen på tvärs över vår ställplats, för att inte hela bilen skulle ha slagsida. Hrm, tror våra campinggrannar upplever oss som lite ”okonventionella”….