lördag 26 januari 2008
Slogs av en tanke....
Läste någonstans att gravida kvinnor helt plötsligt börjar "boa", dvs måla om, pyssla, dona och sortera hemma för att förbereda babyns ankomst.
När jag läser igenom mina inlägg här sedan någon gång i somras tycks jag ha boat i ett halvår.
Och jag är inte ens gravid.
Tycker synd om Mannen, som redan nu börjar blir allt mer svårövertalad när jag vill starta nya små "projekt", den dag jag eventuellt blir det
En stilla reflektion över läget
Det är inte ofta jag är sjuk, men när jag väl blir det, sammanfaller det oftast med Mannens tjänsteresor.
Just nu är jag störtförkyld.
Och Mannen sitter på ett flyg på väg till USA.
Men jag ska inte klaga.
Har det rätt ok.
Idag har jag motat det värsta av snor_tungthuvud_heshals_och_hosta med grönt the och några dunderpiller Mannen hittade när han var i staterna förra gången.
Har inte en aning om vad som är i dem, men misstänker att de skulle få en halvdöd häst upp på hovarna igen.
I alla fall får de upp mig på benen, om än i seeegt tillstånd.
Idag har jag därför mest slurfat och gjort ingenting.
Frånsett bonat ett hall- och köksgolv och fixat med lite tvätt.
Och letat 60-talskläder på Tradera till en kommande fest.
Har konstaterat att 60-talsmodet inte var så pjåkigt.
Men som sagt. Innan det blir några fler inköp är det dags att rensa i garderoben!
Tror det blir morgondagens ”nöje”, men känner jag mig själv rätt kommer det tyvärr inte bli så värst mycket slängt.
Är nog född hamster…..
måndag 21 januari 2008
Så går en dag...
Tog därför längre tid än vanligt innan det var dags att ge sig iväg till jobbet.
Normalt går jag till jobbet. Tänkte dock sluta tidigt idag för att hinna köpa bonvax till vårt köksgolv som jag sent i gårkväll konstaterade är i grymt behov av en omgång.
Tog därför bilen till jobbet för första gången på två veckor.
Visar sig snart att det varit bilolycka på huvudleden så all trafik leds om genom vårt kvarter.
Resan till jobbet tog närmare tjugo minuter mot normalt typ åtta.
In på jobbet. Nu är jag SEN. Första mötet ca en timma senare och det är en del som måste göras innan dess.
Loggar in – fel lösen, fel igen, TREDJE GÅNGEN FEL och jag är utlåst ur systemet!
Ringer support som fixar in mig.
Skriver ut materialet till dagens första möte och knatar en våning upp för att försäkra mig om att allt är ok (vi flyttade till nya lokaler i november och byggandet tycks aldrig ta slut)
Möts av ett helt TOMT konferensrum!
Inga möbler, ingen telefon och ingen OH-kanon – INGENTING!
Ringer kollegan en våning ner som efter lite meck hjälper mig hitta en ny lokal.
Nu börjar jag bli lätt stressad.
Mötesdeltagarna anländer.
Ringer in till telefonkonferensen för att kollegorna på distans ska kunna vara med.
Felaktig PIN-kod! (Jag VET att jag kopierade den rakt av från bekräftelsemeddelandet jag fick från systemet i fredags.)
Bokar om….
Saknar en kollega och försöker ringa via växeln…Hänvisningston – Till VÄXELN!
En kvart försenade kom vi igång.
Möte fram till lunch.
På eftermiddagen försöker jag komma in i tidrapporteringssystemet som jäklats med mig sedan jul.
Förra veckan kom jag inte ens åt länken så det går ju framåt…
Försöker registrera mina utplockade semesterdagar i mellandagarna.
Felmeddelande: Personell XXXXX not existing in file for 28!
Utöver det här har jag ont i halsen och känner en häffaförkylning vara i antågande samt brände mig på kaffet till lunch.
Så går en dag ifrån vårt liv…..och den här kommer jag nog faktiskt inte ens att sakna!
måndag 14 januari 2008
Varje ny fas i livet innebär en (säng)flytt…eller, säng, säng, säng
För några veckor sedan flyttade vi hem mina saker från övernattningslägenheten i Y-by.
Dessa hann vi precis dela isär, i alla fall merparten av dem, när det var dags för nästa flytt.
Denna gång var det bonusdottern som packade ihop delar av sitt gamla flickrum för att flytta ihop med sin pojkvän.
Sedan tidigare hade vi lovat henne att få överta min säng från övernattningslyan mot att hon istället skulle köpa lös en begagnad 120 centimeters från annat håll.
Tanken är att vi ska kunna använda den i ett framtida gästrum som de kan nyttja när de är här och som dessutom kan brukas av besökare för att de ska slippa bo vägg i vägg med mig och Mannen.
Föregående helg utspelade sig därför följande säng-15-spel:
Säng från min övernattningslägenhet till bonustösens nya bostad
Den 90-säng bonustösen med sambo kamperat i hittills tillbaka till hans föräldrar
Ny gästsäng tillbaka hit….
Denna helg har vi byggt vidare på sängflyttartemat genom att tömma bonustösens gamla flickrum på …just det…bla en säng, (smal modell som nu ska säljas och därför förpassats i beståndsdelar till altanen) och göra rokad på det och vårt gamla kontor……
Summan av kardemumman är att vi nu börjar nå en viss form av ordning i det kaos som till och från rått i huset sedan någon gång innan jul, och jag och Mannen börjar få ett riktigt sjysst arbetsrum.
Dock inte heller det helt smärtfritt för det är inte helt smidigt att flytta två skrivbord modell ENORMA (eller i alla fall skittunga) genom en hall och en våning upp, för att sedan montera ihop dem igen (jo för du ska väl inte tro att de går att få dit i ett stycke…närå, det finns det inte vare sig plats eller muskler för…) Sen är inte modellen den mest lättmonterade, men det är ett helt annat blogginlägg ;-)
Idag har jag därför träningsvärk i muskler som jag inte hade en aning om att jag hade (och jag som avgett nyårslöfte att bli bättre med träningen och tyckte jag kommit igång riktigt bra…hrmmm).
En annan reflektion: varje fas i livet tycks innebära minst en tur till IKEA!
Tycker vi har möbler och prylar högt och lågt, men det är alltid FEL prylar. Vilket i praktiken innebär att varje gång vi ändrar något hemma får vi sälja av det gamla och köpa andra. Undrar om han har räknat ut det Kamprad?
Att sakna något man aldrig känt
Trots att jag aldrig direkt känt att T:et suttit där, känns det lite tomt.
Skumt.
Ska bli väldigt intressant att se hur min kropp reagerar nu.
Har inte haft särskilt mycket till cykel överhuvudtaget de senaste sju åren.
Kommer jag få ont igen (började en gång i världen med p-piller då jag varje mens fick så förbannat ont att jag svimmade och kräktes)?
Kommer migränen tillbaka?
Blir jag en PMS-häxa?
Kommer jag reagera alls?
Den som lever får se, men det känns både spännande och lite otäckt att inte veta hur den egna kroppen kommer bete sig. Framförallt känns det väääligt nervöst kring vad vi EGENTLIGEN ger oss in på.
måndag 7 januari 2008
Nähä...det menar du inte!?
Till att börja med meddelade en glad röst att -”Vår telefonkö är för närvarande full, var god ring senare eller när vi har telefontid någon annan gång….”
På trettonde försöket kommer jag i alla fall igenom hela proceduren och får lämna mitt telefonnummer, bara för att de ska kunna ringa upp mig igen EN minut senare! Hann precis kicka igång privatnallen och springa tillbaka till telefonbåset. Ville inte riktigt att hela avdelningen skulle höra om våra kommande familjeplaner.
Mysan: ”Eh, jo hej. Det är så att jag har spiral och nu skulle jag vilja ha en tid för att få den avlägsnad…”
MVC: ”Jaha, vill du ha något annat preventivmedel istället?”
Mysan: ” Nää…”
MVC: ”Men...du vet att man kan bli gravid va?”
Mysan: ”Ehh…joo, men det är liksom det som är meningen……”
Ursäkta, men jag undrar vad som rörde sig i huvudet på damen som ringde upp mig!
Jag är 30++!
Visserligen börjar det bli några år sedan jag läste sexualkunskap men SÅ pass koll har jag ändå på den mänskliga fortplantningen!
onsdag 2 januari 2008
Nytt år nya möjligheter
Firade in det nya året med vänner till Mannen och, skulle det visa sig, min nya chef! ...otippat men blev väldigt kul.
Blev lite ställd när jag dagen innan nyår fick veta att festen vi skulle på var parmiddag med tre par - våra vänner, jag och Mannen samt min chef med sambo. Kändes först lite obekvämt, men snart hade iallafall jag ”lagt bort titlarna” och vi hade nog rätt kul båda två.
Gjorde fö en reflektion efter tolvslaget. Av oss tre par som var där var samtliga ”nätverksfamiljer” och bara ett av paren hade barn med varandra. Efter tolvslaget inträdde därför ett febrilt ringande och sms-ande för att lyckönska bio- och bonusungar. Själv var jag den enda som inte hade biobarn alls vare sig med Mannen eller någon annan...
Kvällen till ära införskaffade Mannen en dansmatta. Skitkul men lite knäckande när en musiknörd som jag bara känner igen EN av 30 låtar! Tecken på åldrande månne?
Upptäckte att det finns en Workout-funktion på spelet som jag nog ska testa vid tillfälle. Förhoppningsvis roligare än yogaDVD:n jag köpte för något år sedan och som jag aldrig riktigt blivit överens med. Kanske mest för att jag aldrig kommit över känslan av att jag är smidig som en flodhäst...
Under jul och nyårshelgen fattades även ett beslut av lite större karaktär. Denna vecka ska jag ringa MVC och beställa tid för ett smärre ingrepp;-)
Får se vad det kan resultera i.
Kanske kommer detta år att bli ett av de mer omvälvande i tillvaron?
Skrämmande och pirrigt.
Jag är väl egentligen inte helt till 110% klar med vad jag vill egentligen, men frågan är om jag någonsin kommer att komma dit.
Risken är att det då är för sent. Det kanske det redan är? Kanske har förutsättningarna aldrig funnits?
Den som lever får se......
torsdag 27 december 2007
Julen so far, eller Norge, Norge broderland
Tjo, då sitter man alltså i en husbil på en camping i Idre. So far har juläventyret förlöpt utan större missöden, fast första dagen kunde nog både jag och Mannen hålla oss för skratt.
De återstående lådorna från lägenheten förpassades till vardagsrummet i källaren så att åtminstonde två av tre våningar i huset slipper se ut som drabbade av förbipasserande tromb.
Utöver det hann jag till och med få upp lite julkrafs här och var.
Då det här är den tredje av de senaste fyra årens jular som antingen jag eller Mannen tillbringar delar av i sängen med diverse bacillusker, får man väl snart tyvärr även se det som en del av familjetraditionen kring jul….*suck*
Erfarenhet: det ”upp-pallningsmaterial” som finns att tillgå när sisådär 60 campare före dig insett att hela jäkla campingen lutar, är inte mycket att hänga i gran, än mindre använda för att palla upp bilen med…(1).
Jäklar! Ventilen till värmepannan är inte stängd utan bilen står och pumpar allt vårt färskvatten (som vi dessutom fraktat sisådär 70 mil) rakt ut på campingplatsen!
När vi väl får igen ventilen återstår 25% av vattentankens innehåll. Situationen räddades dock dagen därpå av en campinggranne med gigantisk vattenkanna.
Efter två vändor till färskvattenkranen i servicebyggnaden lyckades vi få upp innehållet till acceptabel nivå igen.
Erfarenhet: En stor vattenkanna är praktisk vid camping även mitt i smällkalla vintern!
För ändamålet hade vi tom inhandlat en liten smidig TV-box då vår ordinarie inköptes under yngre Jura-perioden och således är rätt omfångsrik…dock icke tekniskt sett.
Den nya boxen hade intrimmats av Mannen på hemmaplan för att allt skulle vara klart för vårt frosseri när vi väl var på plats. Dock glömdes en liten men ack så viktig detalj i förberedelserna – nedpackandet av fjärrkontrollen!
Erfarenhet: Utan fjärrkontroll – död TV-box.
Visste du förresten att den norska meteorologen presenterar vädret iförd folkdräkt!
Jo det är sant, jag ljuger inte!
Erfarenhet: Innan något annat företas i bilen efter transport – tillse att INGA persedlar rört på sig och hotar med att fara rakt i huvet på dig! Det kan göra ont och det kan bli kletigt!
Nåväl, fick så småningom upp det mesta av drickan (men vi hittade fortfarande dricka-klet under bordskanten på annandagen) och därefter har det mesta flutit på.
Då Mannen ägnade även natten mot julafton åt att hosta upp lungorna, fick jag i år avnjuta julskidåkningen på egen hand. Därefter piggnade han till så pass att vi fått några dagar fin åkning tillsammans.
När vi vaknade imorse ven vinden kring knutarna, och det, tillsammans med dimma, plusgrader och regn, fick till och med en inbitet skidfreak som mig att stanna inne i värmen.
Men nu tror jag det börjar bli läge att dra sig ner mot relaxen för lite bubbelbad.
Urk, vad det är trist med julledighet ;-)
(1) Men då inte grannen dykt upp (och det var sent på dagen) lånade vi lite av ställplatsen bredvid. Nu stod vi i alla fall hyfsat plant.
Tyvärr dök grannen upp på annandagen, vilket slutade med att vi fick ställa bilen på tvärs över vår ställplats, för att inte hela bilen skulle ha slagsida. Hrm, tror våra campinggrannar upplever oss som lite ”okonventionella”….
lördag 22 december 2007
Fast i Traderaträsket
Hade ett riktigt "anfall" innan bröllopet förra året då jag lyckades få tag på såväl slöja, underkjol och halsband till riktigt bra priser (och därmed lyckades jag täcka såväl "something old, something new...)
Just nu är det halsband som gäller. Företrädesvis objekt från Snö och Baglady och sådana finns det massa fina.
Men jag är inte kräsen. Den här veckan har jag vunnit budgivningen på två snygga blusar och en jacka också.
Finns inget som kan pigga upp en arbetstrött hjärna som att innan sängdags vinna en intensiv budgivning precis när "klubbslaget" faller:-)
Fast efter jul är det nog dags att börja rensa lite i skåp och lådor härhemma.
Gick just igenom vår skivsamling med julskivor. Någon som är spekulant på en julskiva med Sten och Stanley.....
onsdag 19 december 2007
Saker man önskar att livet besparat en fem dagar före jul
- innehållet från en nyligen hemflyttad övernattningslägenhet utspridd i kartonger på lämpliga ställen i huset
-dammråttor som jagar kapp över hall och köksgolv
- övertjockad med uppgifter på jobbet som borde vara klart igår
Hur sjutton ska vi lyckas få till någon form av julstämning i det här huset övergår just nu mitt förstånd.