Visar inlägg med etikett Träning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Träning. Visa alla inlägg

onsdag 30 oktober 2013

Läget

I mars blev jag av med jobbet. Det jobb som i många delar var mitt drömjobb. Jag hade ÄNTLIGEN fått komma igång med projekt på riktigt. I en organisation som var van att driva projekt. Där jag inte behövde börja jobbet med att lära alla inblandade vad ett projekt är och hur man jobbar i det. Vad som förväntas av var och en. Det kändes som att jag äntligen fick lyfta, komma ur startblocken, komma igång. Fick flyga.
Tjänsten var dock ifrågasatt.
Jag tillhörde en organisation, jobbade för en annan - "varför ska vi betala.....?"
När uppdraget kom att minska på personal, se över verksamhet, slimma, förstod jag på en gång var åt det barkade.
Trots det gjorde det ont när beskedet kom i mars. Förbannat ont!
Mitt jobb skulle leva kvar - drivet av någon annan. Vem var oklart. Ville ju inte sätta vare sig den snart fd kollega som skulle ta över (vem det nu skulle bli) eller företaget på pottkanten så jag ville åtminstonde försöka göra en bra överlämning. Kanske kunna jobba parallellt under en tid?

Av det blev inget.
Det tog en vecka innan någon efterträdare var utsedd (som fö fick lämna över till någon annan en vecka efter att jag gått) och att jobba under uppsägningstiden gick inte enligt reglerna.
På tre veckor blev jag av med mitt jobb - OCH mitt sociala nätverk.
Eftersom jag tidigare jobbat på andra orter fanns mitt nätverk på jobbet.
Allt försvann.

Jag är van att lösa problem - det är jag bra på. Brakade därför igång med jobbsökande, strategier, kontakter, you name it i 120 knyck.

Kom på en hel del sk "förutsättningslösa intervjuer" hos diverse konsultbolag och rekryteringsfirmor - gud vilket bra namn, det känns liksom som att mötet är dömt på förhand.
Vad det i realiteten innebär är - vi bedömer ditt CV som gångbart, vi har inget uppdrag inne nu och vi kommer inte anställa dig förrän det ev dyker upp ett sånt, då hör vi av oss och ser om du fortfarande är ledig.....OM vi öht kommer ihåg dig....

De fasta tjänster jag fick komma på intervju på "försvann" genom att företaget i fråga omorganiserades så tjänsten tillsattet internt eller av någon annan anledning. Alltid på fel sida marginalen, alltid ta nya tag, ryck upp dig och kör igen.

Har hela tiden försökt hantera läget med träningen. Sedan några år tillbaka tränar jag regelbundet och ju mer jag tränar desto bättre har jag mått. När ilskan, tomheten och saknaden efter att få höra till blev för tung har jag dragit på mig skorna och stuckit ut.
Nu funkar inte det längre. X-antal mil och timmar senare funkar inte min "självmedicinering" längre. Livet kombinerat med en allt värre höstdepression har kommit ikapp.

Jag hänger inte ihop längre.
Jag är trött på att vara arg, trött och ledsen.
Trött på att vara mentalt avstängd
Trött på att ingenting - inte ens träningen - är kul längre
Trött på att TVINGA mig ur sängen varje morgon och behöva TVINGA mig till allt jag gör
Trött på att inte kunna koncentrera mig och på att orden fastnar i huvudet och kommer ut i helt fel ordning
Trött på att hela tiden gråta, ibland helt utan anledning
Trött
Trött
Trött

Har sökt hjälp
Konstaterades att jag ligger på gränsen till svår depression
Tjoho liksom.....
Har sedan dess försökt få någon att skriva ut tabletter men min timing är som vanligt skrattretande.
Höstlov och personal borta pga sjukdom
Återkom nästa vecka
Kontakta akutspyk om det blir värre...

HUR FAAN SKA JAG VETA OM DET BLIR VÄRRE? JAG VET INTE HUR JAG KOM HIT OCH JAG HAR ALDRIG VARIT HÄR FÖRUT!!!!
Jo, jag vet - "hallå, är det akutpsyk? Jag står brevid dammen 400 meter från mitt hus och funderar på huruvida den är djup nog att dränka sig i? Nej, den är inte tillräckligt djup, Nä, jag har inte klivit i ännu för jag har barn och man hemma och skulle aldrig kunna göra så mot dem. Ja, jag kan simma.... Ok, så det är inte tillräckligt akut? Nämen så bra, då vet jag.....

Trött.




onsdag 20 augusti 2008

Midnattslopp och nya morötter

Sprang Midnattsloppet i helgen.
Eftersom vi udner dagen genomgått Flytten From Hell blev tiden som den blev.
Tog mig iallafall in under timman, vilket väl under förutsättningarna får anses vara ok.
Fick dock springa utan "hare" då Lilla Björn lämnade WO.
Fegis
Gissa om han ska få äta upp det ;-)

Men man är väl sportslig nog att ge honom en ny chans.
Insåg igår när jag var ute på morgonrundan att jag behöver ny morot för att träningen ska kännas intressant.
I gårkväll skickade jag därför in en anmälan till Lidingöhalvan.

15 kilometer terränglopp.
Jag KAN inte vara klok!

tisdag 12 augusti 2008

It´s a deal

Efter mitt frustrerade inlägg i fredags kväll har det hänt en del.

Mannen läste inlägget och surade.
Sen pratade vi.

På söndag eftermiddag fick jag en idé.
Tog med Mannen till sportaffären och inhandlade en crosstrainer.
Därefter beställde vi första tre säsongerna av Arkiv X.

Hem och montera.
Körde första passen redan i söndags kväll.
Skitjobbigt (svetten formligen rann) men riktigt uthärdligt och kul.
Framförallt om man kollar TV (läs SATC) samtidigt.

Ikväll har jag och Mannen gjort en överenskommelse.

Tränar han tre gånger i veckan varje vecka fram till jul går jag med på att köpa en platt-TV.

Crosstrainern surrar redan nere i källaren.....

(Det här har blivit en förbaskat dyr månad men är det vad som behövs för att få fart på Mannen och dessutom underlätta för min egen träning - 30 minuter har man ALLTID - så är det väl värt det...)

måndag 14 juli 2008

Träningslycka



Jo, man kunde visst bli lycklig av att träna.
Iallafall när joggingrundan ser ut så här.

Tur jag inte är Hallänning.
Jag skulle riskera att bli träningsberoende.
Plats: Haverdals naturreservat, Närheten av Tylösand

lördag 12 juli 2008

Svårslagen löprunda

Faktum är att jag fått riktigt bra fart på min träning.
Har, tro det eller ej, redan gjort tre pass under semestern och det är riktigt roligt att hitta nya löprundor.

Dagens tur kommer dock bli väldigt, väldigt svårslagen.
Joggade i morgonsolen utmed Skrea Strand.
Stranden på ena sidan och havet på den andra.

Måsskrik
Havslukt
Våt sand under fötterna och älsklingsträningsmusiken i öronen.

Kroppen fick bara jobba i sin egen takt och efter egen förmåga.
Helt plötsligt hade jag avverkat åtta kilometer
Hade det inte varit dags för frukost hade jag nog fortsatt.....