Publicerad 21/1
Nyårsdagen firas med Bonustösen och Rockpojken.
Mysigt, god mat och mycket prat.
Dessutom invigde vi deras julklapp – ett efterlängtat Guitar Hero World Tour.
Urkul!
Tyvärr är båda urförkylda och borde nog legat nerbäddade istället för att fara runt och träffa släktingar.
Men vad sjutton, att neka Bonustösen att se ”magen” fanns inte på kartan så blir vi förkylda får vi väl ta det.
Dagen därpå var för första gången den här julen tom för dem i kalendern, varför de blev kvar hos oss för att sova ut lite och bara softa.
Dock behövdes det lite prylar hemmifrån Rockpojken.
På väg dit utbrister Bonustösen – Jag är så glad att du är gravid!
Spontant och från hjärtat.
Det var tur att det var mörkt i bilen för den elaka styvmamman blev blöt i ögonvrån.
Inte blev det bättre av att Rockpojken fyllde i – Jaa, hon pratar en hel del om babyn....
Nog för att jag förstått att Bonustösen längtat efter syskon, men inte hade jag förstått omfattningen.
Grodden – din storasyster väntar på dig!
söndag 4 januari 2009
fredag 2 januari 2009
Tid hos Specialistmödravården
Publicerat 21/1
Idag hade jag tid hos specialistmödravården.
Hoppas vi tillsammans ska kunna hitta en väg frammåt för mig att hantera min förlossningsrädsla.
Att sätta ord på den och tillsammans med Mannen hitta verktyg för att lugn och trygg kunna ta emot Grodden.
Första besöket ger hopp.
Det finns alternativ och skulle något tillstöta kan vi ta till dem.
Men i första hand vill jag försöka hitta ett sätt att våga föda vaginalt.
Ett första steg blir Profylaxkurs.
Har ägnat delar av helgen åt att läsa Anna Wilbys bok Innan du föder samt titta på DVD:n med träningstips.
Är kursen bra och jag lär mig tekniken skulle det kunna vara ett fungerande sätt.
Mannen är dock lite skeptisk, men vill jag gå den följer han med.
Ska bara hitta ett bra datumsom funkar för oss båda.
Vi som inte bor i Stockholm får passa på att gå på någon av de få intensivhelger som erbjuds i närheten och det finns inte så många att välja på.
När ändå ett litet hopp om att vi ska fixa detta.
Framförallt känns det bra att få ta tag i rädslan och inte bara fly från den.
Ett fall i rätt riktning.
Idag hade jag tid hos specialistmödravården.
Hoppas vi tillsammans ska kunna hitta en väg frammåt för mig att hantera min förlossningsrädsla.
Att sätta ord på den och tillsammans med Mannen hitta verktyg för att lugn och trygg kunna ta emot Grodden.
Första besöket ger hopp.
Det finns alternativ och skulle något tillstöta kan vi ta till dem.
Men i första hand vill jag försöka hitta ett sätt att våga föda vaginalt.
Ett första steg blir Profylaxkurs.
Har ägnat delar av helgen åt att läsa Anna Wilbys bok Innan du föder samt titta på DVD:n med träningstips.
Är kursen bra och jag lär mig tekniken skulle det kunna vara ett fungerande sätt.
Mannen är dock lite skeptisk, men vill jag gå den följer han med.
Ska bara hitta ett bra datumsom funkar för oss båda.
Vi som inte bor i Stockholm får passa på att gå på någon av de få intensivhelger som erbjuds i närheten och det finns inte så många att välja på.
När ändå ett litet hopp om att vi ska fixa detta.
Framförallt känns det bra att få ta tag i rädslan och inte bara fly från den.
Ett fall i rätt riktning.
söndag 28 december 2008
Så rätt du tänkt - placeringen av ett skötbord
Om man sätter upp ett skötbord på den allmänna toaletten.
Är det då praktiskt att sätta det PRECIIIS under den rörelsesensorstyrda automaten för handdukar?
Ehh…tror att det var någon som gjorde en tankevurpa här…..
Är det då praktiskt att sätta det PRECIIIS under den rörelsesensorstyrda automaten för handdukar?
Ehh…tror att det var någon som gjorde en tankevurpa här…..
Jul i Trysil-Norrmänen saknar kryddpeppar!
Julen i skidbacken förflöt lugnt och avslappnat.
Bra snötillgång, fina backar och med lite extra stöd för höfterna med hjälp av ett avlastningsband gick det finfint att åka, trots sexmånadersmage.
Intressant att notera är dock två saker:
1. Backarna är fullkomligt nedlusade av danskar under julveckan, norrmännen själva kommer inte förrän till nyår men då är de desto fler (läs: liftköer!)
2. Norrmän äter sin lutfisk utan kryddpeppar
Det första insåg vi redan straxt efter att vi hittat campingen i början av veckan.
Husbilen bredvid vår innehas av en glad dansk med obegriplig dialekt.
Har försökt att föra någon form av samtal med honom och efter en stund inser vi båda att ingen av oss begriper den andre.
Detta faktum verkar dock inte bekomma honom nämnvärt, utan han pratar glatt vidare.
Så mycket har jag dock förstått att de kom hit dagen före oss, gav sig ut i backen och tio minuter senare hade fru dansk skadat knäet.
Sedan dess huserar hon inne i bilen.
Herr dansk vandrar av och an mellan bilen och servicehuset, fyller på vatten, tömmer toatank, dricker medhavd dansk öl (bagageutrymmet var lastad med en försvarlig mängd öl och vin så på alkoholinnehållande drycker lär de inte lida någon brist), röker och pratar glatt med den som råkar komma i hans väg.
Trevlig men som sagt något svårförstådd.
I övrigt pratas mer danska än något annat språk i backarna nu så här veckan kring jul. Norrmännen anfaller på bred front till nyår men då tuffar vi vidare på en liten utflykt till Sälen på väg hem.
Insikt nummer två infann sig på julafton.
För att fira hade vi bokat bord på restaurangen på det just invigda (sviiindyra) Radisson SAS hotellet.
Fin mat, kanske inte så julinspirerat som jag trott (dock är mina tidigare erfarenheter av norsk mat ganska negativa, den jag hittills mest träffat på har mest varit tråkig, dåligt kryddad och helt enkelt…nää) men smakmässigt väldigt god.
Med ett undantag – Lutfisken!
I fiskens förlovade land förväntar man sig en lutfisk sällan skådad.
Av detta blev – intet.
Säkert helt ok i smak och konsistens men lutfisk-talliban som jag är äter jag inte lutfisk utan vitsås och kryddpeppar, och det visade sig – efter diskussion med den svenske kyparen (varför är merparten av norsk servicepersonal svensk förresten?) att det inte går att uppbringa kryddpeppar i en norsk livsmedelsaffär!?
Så den hoppade vi helt enkelt över.
Lutfiskabstinensen avhjälptes dock på juldagen.
En svenskimporterad dito tillagades och avnjöts i LillaHusetPåHjulen…..så nu kan vi laga lutfisk utan så väl ugn som micro också. Kajsa Warg skulle varit imponerad.
Snö och lutfisk – julen räddad i år med!
Bra snötillgång, fina backar och med lite extra stöd för höfterna med hjälp av ett avlastningsband gick det finfint att åka, trots sexmånadersmage.
Intressant att notera är dock två saker:
1. Backarna är fullkomligt nedlusade av danskar under julveckan, norrmännen själva kommer inte förrän till nyår men då är de desto fler (läs: liftköer!)
2. Norrmän äter sin lutfisk utan kryddpeppar
Det första insåg vi redan straxt efter att vi hittat campingen i början av veckan.
Husbilen bredvid vår innehas av en glad dansk med obegriplig dialekt.
Har försökt att föra någon form av samtal med honom och efter en stund inser vi båda att ingen av oss begriper den andre.
Detta faktum verkar dock inte bekomma honom nämnvärt, utan han pratar glatt vidare.
Så mycket har jag dock förstått att de kom hit dagen före oss, gav sig ut i backen och tio minuter senare hade fru dansk skadat knäet.
Sedan dess huserar hon inne i bilen.
Herr dansk vandrar av och an mellan bilen och servicehuset, fyller på vatten, tömmer toatank, dricker medhavd dansk öl (bagageutrymmet var lastad med en försvarlig mängd öl och vin så på alkoholinnehållande drycker lär de inte lida någon brist), röker och pratar glatt med den som råkar komma i hans väg.
Trevlig men som sagt något svårförstådd.
I övrigt pratas mer danska än något annat språk i backarna nu så här veckan kring jul. Norrmännen anfaller på bred front till nyår men då tuffar vi vidare på en liten utflykt till Sälen på väg hem.
Insikt nummer två infann sig på julafton.
För att fira hade vi bokat bord på restaurangen på det just invigda (sviiindyra) Radisson SAS hotellet.
Fin mat, kanske inte så julinspirerat som jag trott (dock är mina tidigare erfarenheter av norsk mat ganska negativa, den jag hittills mest träffat på har mest varit tråkig, dåligt kryddad och helt enkelt…nää) men smakmässigt väldigt god.
Med ett undantag – Lutfisken!
I fiskens förlovade land förväntar man sig en lutfisk sällan skådad.
Av detta blev – intet.
Säkert helt ok i smak och konsistens men lutfisk-talliban som jag är äter jag inte lutfisk utan vitsås och kryddpeppar, och det visade sig – efter diskussion med den svenske kyparen (varför är merparten av norsk servicepersonal svensk förresten?) att det inte går att uppbringa kryddpeppar i en norsk livsmedelsaffär!?
Så den hoppade vi helt enkelt över.
Lutfiskabstinensen avhjälptes dock på juldagen.
En svenskimporterad dito tillagades och avnjöts i LillaHusetPåHjulen…..så nu kan vi laga lutfisk utan så väl ugn som micro också. Kajsa Warg skulle varit imponerad.
Snö och lutfisk – julen räddad i år med!
fredag 26 december 2008
Statusrapport Grodden 23 veckor- avstämning hos barnmorskan
Publicerad 21/1
Innan jul blev det ett hastigt inbokat möte hos barnmorskan.
Insåg att julledigheten i år är tre veckor lång och att jag därför borde hinna med en ”statuscheck” innan vi åker.
Summering: Mår oförskämt bra.
Går inte upp i vikt, men då min barnmorska inte verkar märkbart stressad över detta faktum tänker inte jag hetsa upp mig heller.
Blodvärden och tryck bra.
Hög hjärtfrekvens hos Grodden som verkar må prima enligt barnmorskans utsago.
Babyn verkar växa etappvis.
Rör sig mer vissa dagar för att sedan inte signalera särskilt mycket aktivitet under de nästföljande (De lugnare dagarna gör mig däremot mer nervös, dock brukar den kicka en del på kvällen, kanske för att signalera att allt är som det ska och att den bara vilar..)
Dock verkar den gilla aktivitet.
De dagar den ger mer signaler från sig håller den sig lugn så länge jag är igång, sitter jag stilla känner jag snart en kick i nederdelen av magen.
På det stora hela flyter tillvaron på och graviditeten gör inte så mycket väsen av sig.
Har fortfarande inte förstått detta känslomässigt.
Undrar hur lång tid det ska ta innan det känns som att förnuft och känsla iallafall till viss del går hand i hand igen?
Efter nyår har jag fått tid hos specialistmödravården för att försöka hitta en väg att hantera min förlossningsrädsla.
Läser för närvarande boken om Annas Profylax och har även köpt en DVD som jag tänkte se med Mannen i helgen.
Känns som det skulle kunna vara en väg framåt för oss.
Hoppas.
Innan jul blev det ett hastigt inbokat möte hos barnmorskan.
Insåg att julledigheten i år är tre veckor lång och att jag därför borde hinna med en ”statuscheck” innan vi åker.
Summering: Mår oförskämt bra.
Går inte upp i vikt, men då min barnmorska inte verkar märkbart stressad över detta faktum tänker inte jag hetsa upp mig heller.
Blodvärden och tryck bra.
Hög hjärtfrekvens hos Grodden som verkar må prima enligt barnmorskans utsago.
Babyn verkar växa etappvis.
Rör sig mer vissa dagar för att sedan inte signalera särskilt mycket aktivitet under de nästföljande (De lugnare dagarna gör mig däremot mer nervös, dock brukar den kicka en del på kvällen, kanske för att signalera att allt är som det ska och att den bara vilar..)
Dock verkar den gilla aktivitet.
De dagar den ger mer signaler från sig håller den sig lugn så länge jag är igång, sitter jag stilla känner jag snart en kick i nederdelen av magen.
På det stora hela flyter tillvaron på och graviditeten gör inte så mycket väsen av sig.
Har fortfarande inte förstått detta känslomässigt.
Undrar hur lång tid det ska ta innan det känns som att förnuft och känsla iallafall till viss del går hand i hand igen?
Efter nyår har jag fått tid hos specialistmödravården för att försöka hitta en väg att hantera min förlossningsrädsla.
Läser för närvarande boken om Annas Profylax och har även köpt en DVD som jag tänkte se med Mannen i helgen.
Känns som det skulle kunna vara en väg framåt för oss.
Hoppas.
torsdag 25 december 2008
Jösses vad tiden går!
Jag har inte uppdaterat min stackars eftersatta blogg sedan innan lucia!
Kan bero på att det varit fullt upp på jobbet.
Kan bero på att jag försöker minimera tiden framför datorn för att inte spä på problemen i ryggen.
Kan bero på att ALLT ska vara klart innan jul.
Eller en kombination av ovanstående.
Nåväl, nu är jag i alla fall tillbaka på banan.
Deadlinen på jobbet innan jul passerade vi med 30 minuter till godo, besöket hos barnmorskan samma vecka gick bra (Grodden mår fint) och nu har vi tagit vår älskade LillaHusetPåHjulen till norska fjällen för att fira jul.
Efter någon dag på plats lyckades vi till och med få uppkopplingen att fungera, så nu finns det chans att jag ska kunna komma ikapp med lite inlägg om allt som hänt på sistone.
Men till dess - God Jul eventuella läsare och hoppas ni får en fin och avkopplande julhelg!
// Mysan
Kan bero på att det varit fullt upp på jobbet.
Kan bero på att jag försöker minimera tiden framför datorn för att inte spä på problemen i ryggen.
Kan bero på att ALLT ska vara klart innan jul.
Eller en kombination av ovanstående.
Nåväl, nu är jag i alla fall tillbaka på banan.
Deadlinen på jobbet innan jul passerade vi med 30 minuter till godo, besöket hos barnmorskan samma vecka gick bra (Grodden mår fint) och nu har vi tagit vår älskade LillaHusetPåHjulen till norska fjällen för att fira jul.
Efter någon dag på plats lyckades vi till och med få uppkopplingen att fungera, så nu finns det chans att jag ska kunna komma ikapp med lite inlägg om allt som hänt på sistone.
Men till dess - God Jul eventuella läsare och hoppas ni får en fin och avkopplande julhelg!
// Mysan
onsdag 24 december 2008
6-årsfirande i snödriva, Julafton och Grodden 23 veckor
Publicerad 21/1
Idag firade jag och Mannen vår sexåriga förlovningsdag.
För sex år sedan var det 15 minusgrader, champangen frös när vi tömde upp dem i de plastglas vi packat ner i ryggsäcken och ringväxlingen skedde bland trollen i Sälens backar.
Sedan dess firas vår förlovning varje år mellan att liftarna stänger och Kalle Anka tar vid.
I år var inget undantag *
Dessutom hade vi fler högtider att fira.
Idag är Grodden 23 veckor gammal.
Så när liftarna stängde tog vi ryggsäck, sittunderlag och skumpa (i år alkoholfri) och grävde ner oss i närmsta snöhög.
Skål min älskade Man jag är så glad att du finns i mitt liv!
*Nåja, traditioner är till för att förnyas. I år fick Kalle Anka avnjutas via Youtube och i form av valda delar då det visade sig att det enda PlayTV tänkte visa var ingressen med Lasse Kronér. Men det funkade det med.....
Idag firade jag och Mannen vår sexåriga förlovningsdag.
För sex år sedan var det 15 minusgrader, champangen frös när vi tömde upp dem i de plastglas vi packat ner i ryggsäcken och ringväxlingen skedde bland trollen i Sälens backar.
Sedan dess firas vår förlovning varje år mellan att liftarna stänger och Kalle Anka tar vid.
I år var inget undantag *
Dessutom hade vi fler högtider att fira.
Idag är Grodden 23 veckor gammal.
Så när liftarna stängde tog vi ryggsäck, sittunderlag och skumpa (i år alkoholfri) och grävde ner oss i närmsta snöhög.
Skål min älskade Man jag är så glad att du finns i mitt liv!
*Nåja, traditioner är till för att förnyas. I år fick Kalle Anka avnjutas via Youtube och i form av valda delar då det visade sig att det enda PlayTV tänkte visa var ingressen med Lasse Kronér. Men det funkade det med.....
onsdag 10 december 2008
Jamen var det inte det jag trodde...
You Are 20% Girly |
 Um... you're a guy, right? If not, you're the most boyish girl in the world. And for you, that's probably the ultimate compliment. |
Grodden har blivit med transportmedel
Hittade den på Blocket i helgen.
En ursnygg röd, svart och grå Brio Nova.
En ursnygg röd, svart och grå Brio Nova.
Med vändbart handtag, mjuklift och vindskydd.
Uttagen i december 2006.
Sedan i måndags kväll står den i vår hall.
Hur vi ska förvara den de närmaste tre åren till dess Grodden vuxit ur den vete gudarna.
Vår hall är ur logistiksynpunkt helt kass.
Vart man än ska i huset måste man genom hallen.
Uttagen i december 2006.
Sedan i måndags kväll står den i vår hall.
Hur vi ska förvara den de närmaste tre åren till dess Grodden vuxit ur den vete gudarna.
Vår hall är ur logistiksynpunkt helt kass.
Vart man än ska i huset måste man genom hallen.
All grus och sand som hamnar i hallen migrerar såsmåningom vidare i huset.
Och nu står alltså även vagnen där.
Men snygg är den!
Och nu står alltså även vagnen där.
Men snygg är den!
tisdag 9 december 2008
The Red Piano - Elton i Globen
Finns bara ett ord för den kvällen
FANTASTISK!
En av de bättre föreställningar jag sett i mitt liv.
Vilken show!
Elton är en sann entertainer, komplett med själ, eftertanke och galenskap.
Synd bara att showen inte hade utrymme för några av de nyare pärlorna.
Blir kanske nästa gång.
FANTASTISK!
En av de bättre föreställningar jag sett i mitt liv.
Vilken show!
Elton är en sann entertainer, komplett med själ, eftertanke och galenskap.
Synd bara att showen inte hade utrymme för några av de nyare pärlorna.
Blir kanske nästa gång.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)