Nonsensinlägg från rörig hjärna

Sov tio timmar i natt och vaknade trots det trött!? Dagen har gått åt att i princip inte göra någonting....

Eller iallafall nästan.

Energin börjar återvända så smått.
Med lite ansträngning kan jag nu få min hjärna att tänka iallafall två hyfsat raka tankar i följd.

Har svarat på lite mail,
Ringt lite samtal som inte kunde vänta.
Fikat med vår urgulliga granne som tittade över med en blomma smyckad av bland annat en fallen stjärna :-)

Nu borde jag verkligen ta tag i mina pluggböcker som jag lyckats smita från hela dagen
Men så mycket energi har jag inte lyckats uppbringa ännu.

Ska iallafall laga middag.
Eftersom Mannen är borta blir det kycklinglevergryta och pasta.
Han gillar inte lever, iallafall inte kyckling
Det gör numera jag konstigt nog
Med färsk salvia, matlagningsgrädde och en slatt vitvin blir det mums.
Så när Mannen är borta står levergrytan på bordet....

Som barn avskydde jag lever.
Det är tur att man kan ändra sig.

Time out

Nu börjar verkligheten komma ikapp.
Min kropp har gått på högvarv länge - kanske ända sedan i februari då kollegan blev sjuk.
Karusellen har bara snurrat fortare och fortare och situationen blivit allt mer bissarr. Nu tar kroppen ut sin rätt.

Att något var på gång blev jag förvarnad om redan i torsdags, Kvällen efter "the Day from Hell".
Hade tänkt åka hem redan på kvällen men var så slut att jag bara lyckades ta mig till lägenheten och rasade ihop i en oformlig hög framför tvn.

Tog tåget hem i fredags för att fira bonus-tösen som fyllt år. Hade en jättemysig kväll men sedan tog min kropp time out.

Vaknade i lördags och var bara slut. Huvudet värkte men skyllde det på att det nog blev ett glas vin för mycket kvällen innan och att jag var trött. Två Treo senare var jag igång men i ultrarapid.

Skulle bort på kvällen och gjorde därför en snabbutryckning till stan för att ordna några ärenden. På vägen tillbaka började jag känna mig snurrig och huvudvärken var tillbaka med full kraft. Sjönk ner på en stol i köket och där ungefär ströp kroppen allt vad energi och ta-sig-församhet heter - Zombie!
Fanns inget annat alternativ än kapitulation.

Sedan dess existerar jag mest. Kropp och själ är trött och jag är helt "blank" i tanken. Känns inte som jag kan tänka en enda rak tanke just nu. Är bara TRÖTT.
För en gångs skull tänker jag lyssna och göra sällskap med resten av mig själv. Idag har jag därför tillbringat största delen av dagen i sängen och tänker nog stanna där imorgon med.
Kanske orkar jag läsa lite i kurslitteraturen till kursen jag är hopplöst sen med. Just nu har jag dock inga större förhoppningar. Men, men. Lika bra att lyssna och sova ikapp. I det här skicket är jag inte till nytta för någon - allra minst mig själv.

Samvete

Tillbaka på kontoret.

Imorgon bitti är jag och samtliga kollegor kallade på MBL-förhandling gällande en omorganisering.

Halverad personalstyrka?
Nedlägging?
Ingen vet och alla mår dåligt.

Känns så hemskt att vara mitt i det här kaoset. Berörs av kollegornas oro och försöker dessutom sortera ut mina egna snurriga funderingar.

För jag ska erkänna – hur jag än vill är jag just nu inte helt GENUINT glad för det nya jobbet. Detta av en enda anledning.

Jag har under resans gång byggt upp relationer till ett antal personer kring verksamheten.
Många har hanterat projektet illa, men det finns ändå ett antal som trott på såväl mig som verksamheten.

Människor jag nu måste göra besvikna och det känns oerhört tungt.

Har ett antal möten framför mig i veckan och imorgon lämnar jag in avskedsansökan.
Om drygt en månad är jag härifrån.
Jag hoppas att jag, när det här kaoset lagt sig, kan känna mig genuint glad.

Jag är inte en människa som sviker ett förtroende.
Men den här gången måste jag – för min egen skull.

Förbannade samvete!

YES!!!

Jag fick jobbet!

Vi var två kvar och de anställde oss båda!
Fick beskedet via rekryteringsfirman när vi var i Paris i fredags.
Sedan dess har jag väntat o väntat...inget "officiellt" besked!
Hallå! Jag måste veta vad som gäller - så till slut ringde jag helt sonika upp!

Ett antal tusenlappar mer i lön
Betald restid
Traktamente
Men framförallt - jobba på hemmaplan! Jag kommer att kunna CYKLA till jobbet!
Wow!

Dessutom tror jag inte min sorti från projektet behöver bli särskilt blodig. Är kallad på MBL-möte för en omorganisering. Ryktet säger en halvering av personalstyrkan. Tror någon av mina kollegor kommer bli ganska glad för att jag går.

Ikväll blir det bubbelvin...

Unforgettable

Söndag för precis ett år sedan sa jag JA till Mannen.
Den lyckligaste dagen i mitt liv!

På kvällen spelade storbandet en av mina absoluta favoritlåtar, önskad av min man.

Det här inlägget tillägnas därför en oförglömlig dag och en man som jag hoppas ska finnas i mitt liv för alltid....

Unforgettable, that's what you are
Unforgettable though near or far

Like a song of love that clings to me

How the thought of you does things to me

Never before has someone been more

Unforgettable in every way
And forever more, that's how you'll stay

That's why, darling, it's incredible

That someone so unforgettable

Thinks that I am unforgettable too

Lite ljus i höstmörkret

Efter en extra info-insats lyckades vi rädda upp helgens kurs och slipper ställa in. Kursvärd och allt det praktiska ordnat, nu kan jag släppa den.

Arbetsgruppen börjar ta form efter att vi lyckats få några positiva besked. Vilken uppförsbacke! Den fortgår, men är inte fullt lika brant längre.

Har under veckan till och med hunnit en bit med pluggandet samt ett träningspass.

På jobbsökarfronten är det dock fortfarande tyst. Men det tänker jag faktiskt inte bry mig om på ett par dagar.

I eftermiddag åker jag och maken till Paris för att fira vår första bröllopsdag.
Nu är det en helt ny stad att upptäcka samt Eiffeltorn, rödvin, grodlår och sniglar som gäller!

Kan man söka asyl från tillvaron?

Veckans projektgruppsmöte inställt pga för få deltagare.

Problem med att tillsätta arbetsgrupp för en av projektets aktiviteter. Den part som borde vara mest intresserad är de som är mest svårövertalade.

Helgens kurs som jag dragit i för Föreningens räkning får vi troligtvis ställa in på grund av för få deltagare.

Min äldsta och mest älskade släkting är svårt sjuk. Träffade henne i fredags. Kanske, eller mer realistiskt troligtvis, för sista gången.

Helt plötsligt verkar konflikten med min mor ha tagit ny fart med skumma SMS och martyrdoftande mail som följd. Hur sjutton orkar hon? Vad är det i meningen – LÅT MIG VARA IFRED som är så svårt att förstå?

Dessutom har jag sovit fyra timmar inatt.

Hallå livet – det RÄCKER nu!

Får tugga naglar en vecka till!

Har fortfarande inte hört något om jobbet!

Idag tog jag mod till mig och mailade rekryteringsfirman.
Fick besked på telefon nästan omgående:

- rekryterande chef har fortfarande inte bestämt sig
- vi är två kandidater
- avdelningen genomgår just nu en omorganisering som måste hanteras först
- besked nästa vecka!

Mao - det är inte kört! *yihaaa!*
Mao2 - jag får fortsätta tugga naglar en vecka till!

Hitchcock - släng dig i väggen!

GAAAAH!

Tisdag kväll

Fortfarande inget besked.

Är helt slut efter ett halvdagsseminarium anordnat av projektet där jag dels agerat värdinna, dels moderator.
Borde plugga men tror inte jag orkar.
Får bli en långpromenad och snabbmat på grillen.

Snälla telefonjäkel - RING!!!

Jag är nog rökt..

Känns som jag är rökt på tjänsten.
Nu är det måndag eftermiddag och telefonen har fortfarande inte ringt.
Sista kandidaten (av två) intervjuades för andra gången i torsdags.

Har kollat flera gånger, jodå, mobilen är på och jag har täckning.
Ont i magen, jag ville ju verkligen ha det där jobbet!

FAAN! Faan, faan...